Ut på tur med Uisko – sjöbevakningen är redo för sommarens uppdrag

På fredagen fick ÅU stiga ombord på bevakningsfartyget Uisko i Åbo för en tur ut till Erstan.
– Man vet aldrig vad som kommer hända under dagen, säger Ilkka Sahla, befälhavare på Uisko, om en vanlig arbetsdag.
Just den här dagen, då medierna var inbjudna, var programmet ändå spikat.

Mitt på dagen anlände Uisko till Erstan, där vi fick se en vinschningsuppvisning med en sjöräddningshelikopter.
En ny kustbevakningsbåt från Nagus station var på plats. Med båten kan man till exempel bogsera andra båtar och samla upp olja. I båten finns sovplats för sju personer.
ÅU fick även se en snabb båt som används i samband med övervaknings- och sjöräddningsuppdrag, där man måste reagera snabbt.

Allt från att utföra blåstest till sjöss till uppsamling av oljeutsläpp hör till sjöbevakningens uppgifter.
Under de senaste åren har det skett en hel del snabba förändringar för Gränsbevakningsväsendet överlag.
Coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har även påverkat sjöbevakningssektionens arbete, med ett starkare fokus på krisberedskap, berättar Marko Tuominen, kommendör för Västra Finlands sjöbevakningssektion.
Tuominen beskriver läget som det nya ”normala”.

Sjöbevakningssektionens område sträcker sig från Hangö till Torneå, och i södra delen av landet sker en hel del av övervakningsarbetet kring Åland. På årsnivå utför sektionen över 1000 sjöräddningsuppdrag, oftast handlar det om mindre uppdrag. Ett större uppdrag hade de till exempel då Viking Lines fartyg m/s Amorella gick på grund hösten 2020.
Sjöbevakningssektionen ansvarar för olika former av övervakning, även bekämpning av miljöskador hör till ansvarsområdet.
Ungefär en tredjedel av de 300 anställda inom sektionen talar svenska som modersmål. Runt tio procent är kvinnor.
– Sjöbevakningen är en eftertraktad arbetsgivare, säger Tuominen.
Sigvard Jansson är sjöbevakarmästare och inledde sin karriär 1996. Han berättar att en vanlig arbetsdag på fartyget Uisko i huvudsak består av att se till att fartyget är i skick.
Vanliga uppdrag som förekommer är bevakningsarbete ute på havet och det sker även hel del skolning på fartyget. Som exempel på mer överraskande situationer nämner han uppdrag som handlar om stora fartyg.

– Vi har utrustningen för liknande uppdrag som då m/s Amorella gick på grund, men själva utmaningen är att snabbt avgöra vilken typ av hjälp vi kan erbjuda.
På det över 60 meter långa fartyget Uisko är besättningen ute till sjöss i tio dygn, varefter besättningen byts.
Nya båtar 2025 och 2026
Förra månaden flyttades bevakningsstationen för tre tunga fartyg till Lappvik. Tuominen säger att det ändå i praktiken inte innebär en stor förändring, eftersom fartygen i huvudsak är ute på havet. Där kommer sektionens tre tyngsta fartyg Uisko, Tursas och Turva ha sin bas.
Både Tursas och Uisko byggdes i slutet på 1980-talet, och börjar närma sig slutet av sina livscyklar. Åbovarvet bygger två större fartyg som ska ersätta dem.
De nya fartygen är större och har en hel de ny utrustning, såsom en större kemikaliebekämpningsförmåga, och man kommer även kunna tanka helikoptrar ombord.
Det första nya fartyget ska bli färdigt i slutet av 2025, det andra ett år senare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.