Uppvärmning och el kostar husbolagen skjortan – så här mycket dyrare kan höghusboendet snart bli
Det är inte bara i egnahemshusen som yllesockor nu grävs fram. Också stora husbolag måste spara på energin. Dels för att den ska räcka till åt alla och dels för att kostnaderna inte ska skena i väg.
Halvvägs in i december kan man ändå konstatera att det utåt sett ser ut nästan som vanligt i Åbo: På höghusens balkonger lyser julljusen och på gårdarna har fina ljusslingor hängts upp. Att alla borde dra ner på elkonsumtionen märks inte – men, så hör inte heller enstaka lampor och ljusslingor till de stora energibovarna.
Nej, det som egentligen slukar energi syns inte, men känns desto mer. Det handlar om uppvärmning, ventilation, varmvatten och olika funktioner som kräver el för att funktionera, till exempel hissar.
Jarno Pursiheimo är styrelseordförande i över tjugo husbolag i Åbo. Hans dagar går just nu åt till att delta i möten efter möten där man funderar på hur varmt det ska vara i husbolagens garage, hur ofta basturna ska värmas, hur varmt varmvattnet ska vara, hur varmt det får vara i lägenheterna och så vidare.
Men att fundera på om en bastu ska värmas en gång i veckan eller om det ska hängas upp julljus i granen på gården är mestadels bara kosmetika.
PixabayHusbolagens stora poster utgörs av uppvärmningen, varmvattnet, ventilationen, den allmänna belysningen och hissarna.
— Och ju nyare hus desto mera el går det åt, konstaterar Pursiheimo.
I nya hus finns det nämligen en hel del automatik som behöver el för att funktionera. Till exempel finns det ventilationsaggregat i både allmänna utrymmen och enskilda lokaler. Moderna värmeåtervinningssystem slukar mycket el, likaså badrummens golvvärme.
Och ekonomiska buffertar för att täcka prisstegringarna finns inte i alla husbolag.
— Läget är mycket illa och nästan alla har samma problem: Det finns inga ekonomiska buffertar i bolagen och det är verkligen svårt att få pengarna att räcka till nu, säger Pursiheimo.
En lång kedja av stigande priser
Förutom stigande energipriser har en del husbolag dessutom lån på miljontals euro. När räntorna stiger kan det för ett lån på 10 miljoner euro gå åt 300 000 euro per år bara till räntor.
Priset på fjärrvärme har stigit med över 20 procent i Åbo i år och priset på städning, sophantering och gårdskarlsuppgifter har också stigit.
Det mångdiskuterade elpriset har i många bolag till och med tiofaldigats.
— Om elen tidigare kostade 5 cent per kilowattimme kostar den nu 30 cent per kilowattimme. Det betyder helt konkret att om man tidigare betalade 5-7000 euro per år för elen i ett husbolag så betalar man nu 30-40 000 euro, säger Pursiheimo.
Extra bolagsmöten hålls i rask takt och någon annan råd än att höja det månatliga skötselvederlaget finns inte. I de husbolag där Pursiheimo är styrelseordförande har det genomsnittliga priset per kvadratmeter tidigare rört sig kring 4 euro. Nu höjs kvadratmeterpriset med 1-2 euro.
Det betyder helt konkret att om man för en 70 kvadratmeter stor lägenhet i ett höghus i Åbo har betalat 280 euro i skötselvederlag så kan man från och med årsskiftet få betala 350 – 420 euro per månad.
Elkostnaderna har stigit med 106 procent
Enligt Fastighetsförbundets uppgifter har fastighetsutgifterna stigit med 13 procent sedan i fjol. Elkostnaderna steg med 106 procent, fjärrvärmen 6,5 procent, sophanteringen 6,4 procent, fastighetsskatten 4,8 procent och vattenutgifterna steg med 2,2 procent.
Vad kan invånarna själva göra?
Nationellt räknar man vid Disponentförbundet med att skötselvederlagen stiger med 10 procent. Men det finns husbolag som till exempel värms upp med hjälp av naturgas som kommer att se mycket större höjningar. Likaså finns det husbolag som inte kommer behöva höja på skötselvederlaget med så stora summor.
— Vi rekommenderar att alla husbolag har en buffert på 4-5 månader för att kunna hantera till exempel energikriser av det slag vi nu har, säger vd för Disponentförbundet Mia Koro-Kanerva.
Invånarnas egna kontrakt med elbolagen omfattar bara brukselen. Det vill säga det som går åt till egna lampor, diskmaskin och så vidare men den enskilda invånaren påverkar hela bolagets energikonsumtion och energiräkning med sitt beteende.
— Minska på användningen av det varma vattnet, fyll disk- och tvättmaskiner, vädra inte i onödan, räknar Mia Koro-Kanerva upp.
Jarno Pursiheimo, vad tycker du att en enskild invånare i ett större husbolag kan göra för att delta i energisparandet?
— Håll inneluftstemperaturen på max 21 grader. Justera ventilationen så att den på en skala 1-4 är på 1 och ta bara snabba varma duschar, säger Pursiheimo.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.