Universitetslagsexpert: Rektor kan profilera sig på olika sätt
Handlar den senaste tidens stormiga debatt kring Åbo Akademis ledning om struktur eller om person?
Svaret beror på vem man frågar. Skarp kritik har riktats mot rektor Moira von Wright ledningsstil samtidigt som ett flertal akademiker har lyft fram betydelsen av förändrade formella ramar kring beslutsfattandet vid ett universitet.
Vilka befogenheter ger universitetslagen – som förnyad trädde i kraft år 2010 – akademins olika styrande instanser? Utnyttjar rektor helt enkelt endast sina befogenheter?
Befogenheter kan användas olika
Olli Mäenpää, professor emeritus i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet, är Finlands ledande expert på universitetslagstiftningen. Hans bok ”Yliopistolaki” används inom förvaltningen vid landets universitet.
Helsingfors universitetHan vill inte kommentera diskussionen vid Åbo Akademi men säger att formella befogenheter används på olika sätt vid de finländska universiteten.
— Rektors profil varierar. En del är mycket starka, andra har tagit en mindre framträdande roll. Personligheten kan vara avgörande för framtoningen. Hur makten i praktiken fördelas vid ett universitet beror också på övriga instanser: vilka anspråk på maktutövning har de?
Ny lag för att stärka konkurrenskraften
Regeringen Matti Vanhanen II gick i sitt regeringsprogram år 2007 in för att förnya den finländska universitetslagstiftningen med flera mål för ögonen. Ett av de främsta var att säkerställa de finländska universitetens internationella konkurrenskraft.
Detta krävde utökad autonomi för universiteten, inte minst till att mer självständigt råda över sin ekonomi. Förväntningarna på ett så kallat strategiskt ledarskap ökade. Universitetens ledning skulle professionaliseras – bland annat för att ”motarbeta universitetens inre fragmentisering”.
— Strukturen för beslutsfattandet förändrades. Det är inte helt långsökt att likna rektors roll vid en företags-VD:s och åtminstone principiellt jämföra universitetsstyrelsen med styrelsen för ett aktiebolag, säger Mäenpää.
Universitetskollegiet – som representerar universitetets personal – fick behålla formella men relativt smala maktbefogenheter.
Egen ledningsinstruktion
Universitetslagen från år 2010 förnyade de finländska universitetens ställning på ett genomgripande sätt. Tidigare kunde universiteten jämställas med statliga verk med relativt liten ekonomisk rörelsefrihet.
Den nya ställningen som självständiga, offentligrättsliga enheter påverkade också beslutsfattandet.
Ett viktigt instrument är varje universitets egen så kallade ledningsinstruktion, där man tillämpar universitetslagen.
— Via ledningsinstruktionen kan universitetet till uppemot 90 procent själv strukturera sin undervisning och forskning, säger Mäenpää.
Det betyder att verksamheten kan vara olika organiserad på olika universitet.
— Generellt har man övergått från det mindre till det större, från små institutioner till större enheter, säger Mäenpää.
Rektor har stort inflytande
Vad gäller den ekonomiska styrningen menar Mäenpää att lagen från år 2010 inte på ett särskilt dramatiskt sätt förändrat rektors roll. Rektor hade stort inflytande på de ekonomiska besluten också tidigare.
— Friktion uppstår sannolikt snarare till följd av personlig ledningsstil än av förändrade strukturella orsaker: leder man diskuterande eller med hård hand. Men resursfördelningen har i alla tider förorsakat konflikter mellan olika fakulteter, säger Mäenpää.
En stor del av de finländska universitetens interna konflikter under senare år kan enligt Mäenpää tillskrivas just bristen på pengar. Universitetens resurser har minskat och pengarna räcker inte till lika mycket som förr.
Då uppstår oenighet eftersom alla bevakar sitt eget revir.
Fortsatt beroende av staten
Fortsättningsvis är universiteten – trots universitetslagens riktning mot ökad autonomi – i hög grad beroende av statlig finansiering. Den uppgår till 60-70 procent av de finländska universitetens budgetar.
— Universiteten går fortfarande i statens ledband, säger Mäenpää.
Fotnot: Finlands rektorers råd, Unifi, som representerar Finlands 13 universitet har för denna artikel ombetts att på ett principiellt plan belysa rektorernas ställning vid de finländska universiteten. Unifi valde dock att avstå från att bidra till den offentliga debatten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.