United Brotherhood styr Åbo fängelse genom utpressning och hot om våld
I de två fängelsebyggnaderna sitter knappt 300 fångar. På taken finns rastgårdar för de fångar som sitter på den slutna avdelningen. Foto: Kim Lund
Åbo fängelse ligger på ett 14 hektar stort område i Starrbacka knappt sju kilometer nordost om Åbo centrum. En cirka en kilometer lång och fyra meter hög mur omgärdar fängelsebyggnaderna i rött tegel.
På murkrönet löper ihoprullad taggtråd som effektivt stoppar eventuella flyktförsök.
Här sitter några av landets mest förhärdade och ökända kriminella, bland dem 22 livstidsfångar.
Bakom murarna sitter också cirka 30 fångar som på ett eller annat sätt har kopplingar till den kriminella organisationen United Brotherhood (UB). Fem av dem räknas höra till organisationens innersta krets.
För knappt två år sedan hände något som fick fängelseledningen att reagera. UB-medlemmarnas närvaro började märkas på de öppna avdelningarna och övriga fångar kände sig rädda och hotade.
Samtidigt ökade narkotikahandeln i fängelset.
Det visade sig att UB-fångarna hade kopplat ett mentalt strypgrepp på sina medfångar. Fångarnas anhöriga hade med hot om våld tvingats att smuggla in narkotika i fängelset.
Åbofängelsets innergård. Till vänster finns bland annat aktivitetsutrymmen som verkstäder och gym. I bakgrunden det psykiatriska sjukhuset för fångar. Foto: Kim Lund
Vanligen gömdes knarket i ändtarmen och kom ut i samband med obevakade träffar i familjerummen. Också fångar som återvände från sina permissioner kunde ha blivit tvingade att utföra vissa tjänster för United Brotherhood.
Systemet är väl implementerat i organisationens arbetsmetoder. Medlemmarna gör inte själva det smutsiga jobbet, utan låter andra göra det.
Fängelseledningens misstankar om att något var i görningen stärktes då fångarna inte längre ville röra sig på de öppna avdelningarna där också UB-medlemmarna vistades.
I stället ville de sitta på den slutna avdelningen där rörelsefriheten och kontakten med andra fångar är begränsad. Men ingen av fångarna ville tala med fångvaktarna och berätta vad som hade hänt, säger fängelsedirektör Juhani Järvi.
– Vi får ofta höra om liknande fall via omvägar. Fängelsekulturen präglas av rädsla och trots att man har utsatts för allvarliga hot, vill man inte tjalla. Det är det värsta man kan göra.
Fängelsedirektör Juhani Järvi. Foto: Kim Lund
Men varför flyttas inte i stället de tungt kriminella fångarna till de slutna avdelningarna?
Svaret är mer komplicerat än man kunde tro.
– De är ofta väldigt rationella. De uppför sig bra, är vänliga mot fångvaktarna och deltar aktivt i olika slags hobbyverksamheter. Men under ytan gör de något helt annat.
– Vi kan ändå bli tvungna att lindra restriktionerna. Gör vi inte det är de snabba med att kräva sina rättigheter och lämna in besvär till högre instans.
Trots det flyttades en del av de mest inflytelserika fångarna till avdelningar där övervakningen är strängare.
Gängen fortsätter sin kriminella verksamhet också utanför murarna
Gängmedlemmarna styr inte narkotikahandeln enbart inne i fängelset utan också utanför.
Trots att fångarnas mobilanvändning är förbjuden finns det många sätt att hålla kontakt med omvärlden. Fångarna får relativt fritt använda fängelsets telefoner och utan vägande skäl får inte samtalen avlyssnas eller spelas in.
Om man gör det måste båda parterna informeras om det. Också postgången löper oftast utan utomstående inblandning, om det inte finns ett skriftligt beslut från Brottspåföljdsmyndigheten att fängelseledningen får läsa breven.
I samband med polisens storrazzia mot United Brotherhood i början av september gjorde myndigheterna också en räd mot Åbo fängelse och fängelserna i Riihimäki och Sukeva.
Järvi vill inte säga vad man hittade, men att det vid liknande razzior nog alltid hittas någonting.
De vanligaste drogerna är Subutex och amfetamin
Åbofängelsets personal gör också regelbundna och rutinmässiga cellgranskningar. En sådan kan göras utan någon egentlig orsak, men till exempel för att kroppsvisitera en fånge krävs det en stark misstanke om att hen har något att dölja.
I vissa fall kan fången också skickas till ÅUCS för att röntgas.
Personalen kan också göra urintest på fångarna inför eller efter att de haft besök, eller då ska på permission. Vägrar de kan permissionen återkallas och besöken dras in.
– Vi använder också hund då vi söker igenom cellerna, men den har svårt att snusa sig till sådant som är gömt inne i kroppen.
– Det har hänt att vi hittat stora mängder Subutex, amfetamin och anabola steroider.
”Fångarnas fantasi är gränslös då det gäller att tillverka vapen”
Det är inte heller ovanligt att fångarna tillverkar vapen av olika slag.
Bredvid Juhani Järvis arbetsrum sitter biträdande fängelsedirektör Petri Kiuru.
Biträdande fängelsedirektör Petri Kiuru. Foto: Kim Lund
En av väggarna är täckt med kvällstidningarnas löpsedlar med kända mördare och misstänkta sådana: Åmselemördaren Juha Valjakkala, styckmördaren i Tallin Markus Pönkä och Anneli Auer som först dömdes, men senare friades för mordet på sin man i Ulfsby år 2009.
– De är alla sådana som jag har haft att göra med, antingen här eller i Kakola, säger Kiuru.
Uppmärksammade brottsfall på biträdande fängelsedirektörens vägg. Foto: Kim Lund
Längs väggarna står flera glasvitriner. I dem finns en blandad uppsättning föremål som har beslagtagits i Starrbacka och de före detta fängelserna på Kakolabacken.
En cigarillask har blivit en kniv med vassa hullingar.
En böjd nagelsax kan gömmas i en knuten näve och fungera som ett effektivt vapen.
Locket till en tonfiskburk är en rakbladsvass kniv som man lätt kan skära halsen av någon med.Här finns också knogjärn och vässade tandborstar.
Beslagtagna vapen. Foto: Kim Lund
– Vi hittar mycket eggvapen och fångarnas fantasi är gränslös då det gäller att tillverka dem. Som tur är används vapnen inte mot fängelsepersonalen utan de tillverkas oftast av fångar som känner sig hotade och som vill ha något att försvara sig med, säger Kiuru.
Årligen inträffar cirka tio våldsdåd i fängelset, men det finns ett mörkertal, säger Kiuru.
– Fångarna kan gå direkt till hälsovårdaren eller läkaren och då kommer informationen inte alltid till oss. Fången kan sedan bli liggande under täcket i sin cell och säga att han är förkyld trots att han har blivit misshandlad eller knivskuren.
Svårt att placera dömda gängmedlemmar
Som bäst är 21 United Brotherhood-medlemmar häktade, misstänkta för bland annat grova narkotika- och våldsbrott.
I sinom tid döms de sannolikt till fängelse och Brottspåföljdsmyndigheten måste ta ställning till var de dömda ska placeras. Är det bättre att ha dem alla samlade i ett och samma fängelse, eller ska man dela på dem?
Frågan har inget entydigt svar.
Delar man på dem till flera olika fängelser blir det svårare att tillsammans sprida rädsla och planera nya brott. Men å andra sidan om det finns flera UB-grupperingar i flera fängelser finns det mycket fler fångar som de kan hota och påverka, säger Järvi.
– Det är inte heller bra att ha alla gängmedlemmar på ett och samma ställe. Då kan de ta över en hel avdelning. Det bästa skulle vara någon slags kompromiss så att man placerar dem i mindre grupper på sådana ställen där de inte har så mycket kontakt med andra fångar.
Organisationerna kan förbjudas
United Brotherhood och och dess undergrupp Bad Union har klassats som kriminella organisationer.
Förra veckan meddelade Polisstyrelsen att man yrkar på att tingsrätten upplöser organisationerna.
I Åbo fängelse sitter i dag 282 fångar. 40 av dem är kvinnor. I fängelset jobbar cirka 100 fångvakter.
I augusti 2016 lyckades en estnisk knarkhandlare rymma från fängelset genom att på klassiskt fängelsemanér knyta ihop lakan och klättra över muren.
Han greps i fängelsets närhet efter bara några timmar.
LÄS OCKSÅ:
Narkotika, våld och vapen är United Brotherhoods varumärken
Kriminella gäng har slagit rot i Åbo
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.