Ungdomspsykiatrins kris har inte lättat – självdestruktiva unga kläms ihop på avdelning i Åbo
Också i dag får man bädda med madrasser på golvet. Antalet patienter på Åbo universitetscentralsjukhus ungdomspsykiatriska avdelning i Åbo minskar inte. Tvärtom.
Under årets första 9 månader har ungas behov av psykiatrisk vård i Åbo ökat med ungefär 30 procent.
Uppskattningen av hjälpbehovet baserar sig på antalet remisser till den öppna psykiatriska vården samt vård på avdelning.
15 eller fler på avdelning för 10
Den ungdomspsykiatriska avdelningen i det gamla stenhuset i Kuppis har 10 platser men allt som oftast är avdelningen överfull. På onsdagen övernattade 15 unga på avdelningen.
I slutet av oktober visade siffrorna att vårddygnen på avdelningen har ökat med 4 procent i år.
— Takten är alltså den samma, eller hårdare, än i fjol. Vi har också haft lugna perioder men samtidigt svårare perioder än någonsin tidigare, säger Max Karukivi, vikarierande chef för ungdomspsykiatrin vid ÅUCS.
ÅU besökte avdelningen i februari och följde upp läget igen i maj. Båda gångerna använde dåvarande chefen orden katastrof och kris för att beskriva läget.
— Diagnoserna är de samma som tidigare år men patienterna är fler, förklarar Karukivi. Hela ungdomspsykiatrin är överbelastad och då man med samma resurser försöker vårda ett allt större antal patienter uppstår det kriser.
Var blev de utlovade resurserna?
Men vänta lite. I våras var det tal om att anställa hela 12 nya läkare, psykologer och sjukskötare till ungdomspsykiatrin.
Har ni inte fått mera resurser?
— Nej det har vi inte, svarar Karukivi. Vi ska nog få det men nu ser det ut som att det blir först nästa år.
Åbo stad redan skridit till verket och enligt överenskommelsen med ÅUCS anställt psykiatriska sjukskötare, skolhälsovårdare och psykologer som ska jobba med unga.
Men inom specialistvården låter hjälpen vänta på sig. Enligt sjukhuschef Petri Virolainen är orsaken till dröjsmålet att ärendet är komplicerat och att det inte råder samförstånd om vilka tilläggsresurser som behövs.
Virolainens förslag är att ÅUCS anställer ett nytt team till barnpsykiatrin och två till ungdomspsykiatrin. Sammanlagt 17 personer.
— Situationen är minst sagt utmanande. Det råder brist på både pengar och människor som kan göra jobben. Jag hade hoppats att vi kommit till skott med rekryteringen under hösten men har inte lyckats med det, säger Virolainen.
Resursbrist skapar ond cirkel
Frågan är dock om lediga vakanser löser problemet. Resursbristen inom ungdomspsykiatrin har nämligen varit ett faktum redan en länagre tid och det här har bidragit till att branschen inte upplevs som attraktiv.
— Utan tillräckliga resurser kan läkare och vårdare inte kan hjälpa de unga. Det i sin tur bidrar till att jobbet inte känns meningsfullt och om det inte känns meningsfullt vill man inte jobba i branschen, säger Karukivi och sammanfattar: Ju svårare det är att hjälpa, desto mindre attraktiv blir branschen.
Karukivi, som till vardags egentligen är biträdande professor vid Åbo universitet och undervisar i ungdomspsykiatri, vikarierar Marika Östman som i augusti tog över ledningen av ungdomspsykiatrin efter Kim Kronström. Från och med nästa vecka vikarieras Östman av ungdomspsykiater Christina Fortelius.
Ungdomspsykiatrin vid ÅUCS tar hand om unga i vårdbehov från hela Egentliga Finland.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.