Ungdomspsykiatrin slår larm – stor ökning av ångest, ätstörningar och missbruk bland unga i Åbo
På den slutna ungdomspsykiatriska avdelningen är det dags för mellanmål. Några ungdomar sitter och äter i salen. Någon ritar och ute skiner februarisolen.
Den lyser över pusselbitarna på bordet och den obäddade madrassen på golvet i korridoren.
Avdelningen har rum för 10 övernattande patienter. Just i dag är antalet intagna 12. I november i fjol var antalet uppe i till och med 20.
Över 50 procents ökning
Remisserna till Åbo universitetscentralsjukhus ungdomspsykiatriska enhet ökade med över 50 procent i Åbo under perioden januari-juli i fjol.
I antal betyder det 302 Åbounga som mådde så dåligt att de behövde få psykiatrisk vård vid ÅUCS. Under motsvarande period året innan var antalet mot 196.
Det talas mycket om de unga men vidden av den tragedi som coronaepidemin innebär för de unga uppfattas inte.
Kim Kronström
Också remisserna från andra kommuner i Egentliga Finland ökade med cirka 30 procent under den första delen av 2020.
Arkiv/Monica ForssellOrsaken stavas enligt Kim Kronström, chef för ÅUCS ungdomspsykiatri, coronaepidemin.
— Hobbyverksamheten har körts ner och för många är distansskolan väldigt tung. Ångesten, rusmedelsmissbruk och ätstörningarna har ökat, konstaterar Kronström och tillägger:
— Det talas mycket om de unga men vidden av den tragedi som coronaepidemin innebär för de unga uppfattas inte.
Kronström är mycket oroad. För samtidigt som fler är allvarligt sjuka och behöver hjälp är resurserna för att hjälpa desamma som tidigare.
Lång väntan och otillräcklig hjälp
I klartext betyder det att de unga som slussas vidare för specialistvård först får vänta länge på att vården inleds och sedan inte får adekvat vård.
Mellan besöken på sjukhuset kan det vara upp till en månad istället för en vecka som det borde vara.
— Det här är ohållbart, säger Kronström. De unga och deras anhöriga lider och personalen är utmattad.
Det behövs mera pengar
För att lätta på trycket ansöker ungdomspsykiatrin nu om tilläggsfinansiering av sjukvårdsdistriktet. Men det behövs mera resurser också inom primärvården.
Sannolikt kommer det också att behövas mera resurser senare. Enligt Kronström finns det nämligen en risk för att isoleringen och osäkerheten som de unga utsatts för har gett dem men som tar lång tid att hela.
— För många kan det vara svårt att till exempel återgå till närundervisning efter det här. Men det får tiden utvisa, säger Kronström.
Epidemi av mentala problem nästa
Överlag befarar man, inte bara i Finland utan också i andra länder, att det kommer att uppstå en epidemi av mentala problem efter själva coronaepidemin.
Totalt sett minskade antalet besök till ÅUCS psykiatriska akutmottagning i Åbo i fjol. En tydlig nedgång i besöksantalet sågs i april – maj då epidemins första våg slog till.
En uppgång i antalet besök sågs under sommaren och en nedgång igen under hösten då den andra epidemivågen var ett faktum.
Vid ÅUCS är tolkningen den att människor i rädsla för att smittas av coronaviruset in i det sista drar sig för att besöka sjukhusets akutmottagning.
Att det verkar vara just de unga som tar mest stryk av epidemins kringeffekter handlar om att de unga är i sårbar ålder.
— För en ung människas utveckling och psykiska hälsa är de sociala kontakterna bokstavligen livsviktiga. När man begränsar de sociala kontakterna uppstår problem, säger Kronström.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.