Ungdomsledare i Raseborg slår larm om droger i vardagen: ”Unga missbrukar epilepsimedicin”
I onsdags lade Raseborgs stads ungdomstjänster ut ett inlägg på Facebook där man uttrycker sin oro över mängden rusmedel som rör sig bland ungdomarna i Raseborg.
– Det är dags att börja diskutera problemen och för oss vuxna att ta vårt ansvar. Det är inte bara grannens barn det är fråga om. Det här gäller alla, säger Sebastian Berg som är ungdomsledare i Karis.
Väldigt unga användare
Med inlägget som delats 100 gånger hade man på torsdagen nått 4 500 personer. Ämnet verkar engagera. Det var också en orolig förälder i som kontaktade stadens ungdomstjänster i Karis. På ungdomsgårdarna i Raseborg har man noterat en oroväckande utveckling under hösten och var därför inte sen med att avisera ett föräldramöte.
I Raseborg rör sig allt mer rusmedel, läkemedel och droger i allt yngre åldrar. Det handlar om bland annat starkt snus, cannabis och adhd- och epilepsimediciner.
Användarna är så unga som 12 år.
– Vi snackar alltså till och med om barn, inte bara ungdomar, säger ungdomsledare Ian Granström .
Raseborgs mental- och missbrukarenhet ser samma problematik som ungdomsledarna.
– Vi är mycket oroade över situationen. Vi kommer att delta i kommande föräldrakvällar. Vi uppmanar även oroliga föräldrar att ta kontakt med oss med låg tröskel, säger enhetschef Pamela Stoor.
Vi snackar alltså till och med om barn, inte bara ungdomar.
ungdomsledare Ian Granström
Det rör sig mycket rusmedel och de är lätta att få tag på.
– Det är inte bara bland enstaka individer eller i vissa gäng. Drogerna finns överallt och är tillgängliga för alla. Man behöver inte hänga på stan för att komma i kontakt med dem. De flesta ungdomar känner garanterat någon som har provat på något. Det har blivit en ganska vardaglig grej. Det oroar oss allra mest, säger Berg.
På ungdomsgården i Karis har det blivit allt vanligare med ungdomar som verkar lite frånvarande men inte luktar alkohol eller cannabis.
– Då vet man att det är fråga om läkemedel eller något annat. Det sker mer eller mindre veckovis. Vi ser ju bara det som händer på ungdomsgårdarna. Men vi hör ju av ungdomarna vad det sker också på annat håll, säger Berg.
Både till vardag och fest
Användandet verkar vara mest koncentrerat till veckosluten men man vet att det används också under skoldagarna. Det intygar också de Axxellstuderande Madelene Selenius , Emelie Lindqvist och Fanny Degerlund som jag träffar utanför ungdomsgården. De skriver också under att droger och läkemedel inte är någon ovanlighet bland unga.
– Det finns mer än förr, säger Lindqvist.
Alla nickar när jag frågar om de känner någon som använder.
För en femma kan du vara påverkad i sex, sju timmar.
ungdomsledare Sebastian Berg
Ian Granström jobbade med unga missbrukare i Åbo under coronaåren. Nu ser han samma trender i Västnyland. Ungdomsledarnas uppfattning är att läkemedel är vanligare än droger.
– Det är inte nödvändigtvis fråga om olagliga läkemedel. Det handlar om bland annat adhd-medicin och i synnerhet epilepsimedicinen Lyrica som man får för ett par euro.
Någon langare i traditionell bemärkelse behöver inte finnas. Ungdomarna får sina rusmedel av jämnåriga.
– För en femma kan du vara påverkad i sex, sju timmar. Kostnaderna är små i början men blir förstås allt högre ju starkare preparat man behöver.
Berg påpekar att vissa kombinationer av läkemedel är direkt livsfarliga.
– Men det har ungdomarna ingen kunskap om.
– Dessutom reagerar alla olika på olika preparat. Men man verkar inte bry sig om konsekvenserna, säger Granström.
Bra samarbete
Berg säger att ungdomstjänsterna har ett bra samarbete med polisen. En specialungdomsledare är medlem i Ankkuri-teamet där socialen, barnomsorgen, ungdomstjänsterna, missbrukarvården och polisen samarbetar kring förebyggande arbete bland unga.
Nu hoppas man få sammankallat ett möte för föräldrar och andra som berörs där polisen och stadens representanter berättar om vad de ser i sin vardag.
– Det behövs en hel by för att uppfostra ett barn. Det är föräldrarnas, skolornas och fritidsorganisationernas skyldighet att ta tag i problemet och inte blunda för det. Det kan räcka med att fråga de unga hur de unga mår. Men då måste man vara beredd att stanna upp och lyssna och vara beredd på att svaret kan vara vad som helst, säger Berg och Granström.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.