Ungdomsföreningslokalen Birknäs i Pargas fyller 110 år – men festen blir först senare

På trettondagen 1912 invigdes föreningslokalen Birknäs i Björkö by i Lielax i Pargas.
Det betyder att man inom kort skulle ha all orsak att fira husets 110-årsfestligheter, men riktigt så blir det inte. På trettondagen står huset kallt och dörrarna förblir låsta.
Helt enkelt för att det inte är lönsamt att värma upp under vintern för en enda tillställning. Öppet hus och kaffebjudning firade man redan i oktober och siktet är nu inställt på den kommande sommarsäsongen.
Då ska 110-årsjubileet uppmärksammas på ett eller annat sätt.

Husets ägare, Norra Pargas ungdomsförening, har i själva verket ännu längre anor än byggnaden. Föreningen omnämns första gången redan 1889.
Aktivt fixargäng
Föreningens ordförande Jukka Hänninen konstaterar att man under de senaste fem åren haft en väldigt aktiv talkogrupp som jobbat med att fixa på själva huvudbyggnaden och röjt omgivningen. I dag har föreningen inte någon egentlig ungdomsverksamhet, utan stora delar av verksamheten handlar om att sköta fastigheten.
– Men de som hyrt huset för olika privata fester och tillställningar har tyckt om det vi gjort här. Birknäs erbjuder en gammaldags, trivsam inramning med en stor gårdsplan och utsikt mot havet. Frågan är om det finns ett föreningshus som är mer idylliskt beläget.
Utmanande somrar med avbokningar
— De två senaste somrarna har ändå varit utmanande, eftersom hyresintäkterna från olika tillställningar minskat i och med avbokningar. Jag har räknat till 15 avbokningar de senaste åren. Alla intäkter går oavkortat till att sköta om huset.

Föreningen har beviljats en liten summa i coronastöd som användes till att förnya dörrarna och att måla om.
– Just nu har vi ett hundratal medlemmar runtom i byarna i Lielax, Lemlax, Kirjala och också från centrum av Pargas. I praktiken handlar det om sådana som vill värna om den gångna tidens kultur, säger Hänninen.
Den aktiva gruppen som deltar i talkoarbetet är ändå betydligt mindre och består i huvudsak av ordförande och styrelsen, som det ofta brukar vara i mindre föreningar.
– Vi är ett gäng som har det här med byggnadsrestaurering och fixande som en hobby helt enkelt, säger vice ordförande Mikael Hanses.
Nya idéer välkomnas
Hänninen och Hanses tar med öppna armar emot nya idéer till verksamhet som föreningen kunde köra i gång med.
– Vi är kanske inte de främsta idékläckarna, men håller mer än gärna i hammare och spik. Kanske nån form av kurser i traditionsenligt byggande kunde vara en tanke, slänger Hänninen fram.

Uppe på scenen står en aningen bortglömd gammal flygel från 1854 i hörnet. Flygeln är äldre än både hus och förening, men exakt hur den kommit till Birknäs är inte klart.
– Flygeln är tysk, men tyvärr förstördes fabriken och deras arkiv över levererade flyglar under andra världskriget, vet Hänninen att berätta.
Väggarna här förtäljer många berättelser som föreningens aktiva hoppas blir fler.
Här upplevt och minns många trevliga sommardanser i lokalen på 60 talet
Den föreningen har min morfar (1893-1943) varit ordförande för vid förra seklets början. Och jag som aldrig besökt Birknäs! Skam och nesa! Bör åtgärdas.