Ungdomars röster om 100-åriga Finland
”Bastun och sisun är mest typiskt för Finland”
Mathilda Karlsson. 17 år från Iniö. Foto: Kim Lund
– Jag heter Mathilda Karlsson och är född och uppvuxen i Iniö, men nu bor jag i Pargas. Jag studerar för en kombiexamen vid Axxell turism i Åbo och Pargas svenska gymnasium.
Under året har jag förstås märkt att Finland fyller 100 år, det är bra att också ungdomarna blir påminda om Finlands historia, krigen och alla som kämpat för vår självständighet.
– Jag var inte född då Finland gick med i EU – men det var bra att vi gjorde det. EU ger oss en ekonomisk trygghet och tack vare den fria rörligheten har det blivit lättare att resa. EU är också en trygghet i fall något skulle hända, och vi kan räkna med hjälp från övriga länder.
Jag tycker att Finland är ett bra land att bo i. Bastun och sisun är väl det mest typiska, men också jämställdheten, demokratin, rösträtten och att alla får säga sin åsikt är bra saker. När Finland vinner i ishockey och på självständighetsdagen känner jag mig extra stolt att vara finländare.
– Finlandssvenskarna och finlandssvenskheten kunde uppmärksammas lite mera i Finland. Många finlandssvenskar har spelat en viktig roll i Finlands historia och det är bra att komma ihåg. Förslaget att slopa svenskundervisningen i skolorna är inte alls bra.
När jag är utomlands säger jag att jag är från Finland, men här hemma säger jag att jag är från Iniö. Det är platsen där jag är född och där jag växte upp. Iniö kommer alltid att vara en del av mig.
– Jag tror att Finland kommer att fortsätta vara ett bra och demokratiskt land att leva i, och jag tror inte att det kommer att ske några stora, dåliga förändringar.
Efter studierna tar jag kanske ett mellanår och ser på världen. Men jag kommer nog tillbaka och bor i Finland. Det är ett bra land.
Kim Lund
”Jag hoppas på ett ännu mer internationellt och öppet Finland”
Darren McCracken. 18-åring i Åbo. Foto: Fredrik Häggman
– Jag trodde faktiskt inte att det skulle firas så här stort, det syns verkligen överallt, säger Åbogymnasisten Darren McCracken om Finlands jubileumsår.
18-årige McCracken började i Katedralskolan 2015, men eftersom han spenderade förra läsåret på utbyte i Sydkorea går han nu på tvåan och tar studenten 2019.
Under tiden som utbyteselev märkte han hur positiv bilden av Finland är utomlands.
– Finland är ju känt för bra utbildning och under mitt utbytesår märkte jag hur annorlunda undervisningen är i Sydkorea. Vår skola är inte alls lika intensiv, vilket verkar vara en bra modell.
McCracken ser själv Finland som ett modernt och högteknologiskt land, även om vissa saker kan förbättras.
– Då vi firar nästa jubileum hoppas jag att Finland har blivit ett ännu mer internationellt och öppet land, som jobbar för gröna värderingar. Det känns som att de flesta har börjat märka att vi inte kan fortsätta förbruka jordens resurser, men det kommer ta ett tag ännu innan det faktiskt blir någon konkret förändring. Sen tror jag att Finland också i framtiden kommer vara ett väldigt teknologiskt utvecklat land.
Just det internationella betonas starkt av McCracken, som själv tänkt söka sig utomlands efter studenten och militärtjänstgöringen.
– Jag tänker jobba nåt år utomlands och samla upplevelser. Sen har jag tänkt studera i Skottland, där min släkt har sina rötter.
– Min plan är att studera något som har med biologi och geografi att göra, jag har tänkt skriva de ämnena i studenten. Men jag kan tänka mig att flytta tillbaka till Finland när jag blir lite äldre.
Hur firar du Finlands 100-årsjubileum?
– På ett ganska traditionellt sätt, kanske med en fest. För mig handlar det om gemenskapskänslan. Så har jag också tänkt se Okänd soldat, det känns som att man borde göra det.
Fredrik Häggman
”Jag hoppas finlandssvenskan överlever”
Mia Malm, 18 år. Kimitoön. Foto: Annina Suominen
18-åriga Mia Malm tycker att Finland är ett tryggt land och att 100-årsjubileet är värt att fira och uppmärksammas precis så mycket som det görs.
– Det är en stor sak att vi blev självständiga. Det hände ju inte så där bara.
Malm går tredje året i Kimitoöns svenska gymnasium.
President Sauli Niinistö imponerar också.
– Han är ordentlig och säger vad han tycker.
Finländarna är ett öppet, hjälpsamt och tolerant folk, tycker hon. Enligt henne tar vi mycket flyktingar hit, vilket är bra – men vi kunde ta ännu flera.
– En del tror att de skulle ta våra jobb, men det tror inte jag, säger hon.
Vi finlandssvenskar är lite som flyktingar sett till hur få vi är, tycker Malm.
– Jag tror vi vinner på att lära oss mera finska. Då skulle vi till exempel få bättre vård.
Malm hoppas att finlandssvenskarna överlever i framtiden. Men hon tror också att svensk- och finsktalande skiljs åt mer. Kanske de som talar svenska flyttar till Sverige. De som talar finska kan inte flytta nånstans eftersom det språket inte talas på annat håll i världen.
Malm efterlyser mera bidrag och uppmuntran till barnfamiljer.
– Det talas om att vi ska skaffa mera barn till landet, men sedan gör man tvärtemot det man talar för och drar ner barnbidragen. Vi borde i stället engagera folk att skaffa mera barn.
Mera satsningar på välfärd och mindre nedskärningar är välkommet.
Finland måste bli bättre på att informera om vad som sker i världen, är Malms åsikt.
– Vi måste förbättra informationsgången och invånarna måste få veta vilka beslut som nu fattas i världen som påverkar oss.
Medier, till exempel tidningar, har en viktig roll i detta. Men Malm tror att tidningarna kommer att dö ut.
– Under modersmålstimmarna läser vi tidningar, men annars borde det finnas bättre sätt att nå unga på. Det borde vara lätt och gå snabbt att få nyheter.
Mia Malm trivs i Kimitoöns svenska gymnasium. Att små skolor i kommuner slås samman är förståeligt, men hon föredrar själv att gå i en liten skola och hoppas att alla skolor inte är stora i framtiden.
– Vi har 25–30 elever i varje klass och allt som allt cirka 70–80 elever. Alla känner alla och kan hjälpa varandra.
Annina Suominen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.