Nytt krav på utbildning i vården oroar – ”Finns inte tillräckligt många”

– Vi har en viss kvot på hur stor del av personalen som får vara outbildad. I år är första sommaren som den kvoten är klart uttalad. Det ska vara 0,65 vårdare per klient, och av den andelen får 0,15 vara outbildade vårdare. Det motsvarar knappt en tredjedel, säger Tove Gustafsson, chef för boendeenheten Hagahemmet i Ekenäs.
På Hagahemmet har de haft tur med sin sommarpersonal, men Gustafsson känner till flera enheter som har en utmaning i att hitta sommarjobbare.
– Hagahemmets centrala läge och att boendet är en av de större enheterna i Raseborg underlättar i att hitta sommarpersonal. Sen har vi också satsat mycket på introduktion, mentorer och information på förhand – både i skrift och muntligt – till sommarjobbarna.
– Vi har också lyckats bemöta sommarpersonalen bra då det ofta är samma personer som återkommit flera somrar, säger Gustafsson.

Yrkestiteln vårdbiträde tas bort från och med 1.1.2028 och titeln omsorgsassistent är tänkt att vara ersättande. Gustafsson är kritisk till förändringen, eftersom omsorgsassistent-titeln har utbildningskrav.
– Omsorgsassistent kräver att man gått en utbildning på ett år. Vad ska omsorgsassistenterna göra resten av året om de bara ska hjälpa till under sommarmånaderna? Om man utbildat sig till omsorgsassistent vill man säkert jobba hela året och inte bara som en semestervikarie.
Närvårdarstuderande som gått ett år av studierna och följt den normala studieplanen, kan också arbeta som vikarierande omsorgsassistent, men de täcker inte behovet på långt när.
– Jag förstår inte riktigt hur vi ska få somrarna att gå ihop. Det finns inte tillräckligt med utbildade och studerande inom branschen så att det skulle täcka de vikariat som finns under sommaren, säger Gustafsson.
Det är utmanande för ledningen att planera skiftena så att de följer de direktiv som finns redan i dagsläget, säger Gustafsson. Vid akuta situationer är ändå det viktigare att det finns tillräckligt med personal och då kan man göra undantag i antalet outbildade på enheten.
Gustafsson beskriver att mindre enheter är mera sårbara då det proportionellt krävs fler utbildade jämfört med outbildade. Detta eftersom de ansvariga ogärna vill ha endast en utbildad per skifte.

Gustafsson förhåller sig aningen kritisk till förslaget att endast utbildad personal kunde jobba på äldreboenden.
– Det är såklart jätteviktigt att det finns tillräckligt med utbildad personal på enheterna. Men ska man locka personer till branschen borde man också få använda sig av outbildad personal. Efter fyra år som boendeenhetschef vet jag att ett sommarjobb inom vården ofta är en inkörsport till yrket för unga.
Om regeringens planerade sänkning till 0,60 vårdare per klient blir besannad, är Gustafsson rädd att färre ansöker till närvårdare och att de som jobbar i dag byter jobb.
– Det är viktigt att man orkar i sitt arbete, för att kunna ge en god vård. Personalen vill ge en meningsfull vardag till klienterna och inte bara det absolut nödvändigaste, och då krävs det tillräckligt med anställda. De unga sommarjobbarna som kommer till det här jobbet utan utbildning och har inget annat att använda sig av än sin egen personlighet och då blir ett möte människor emellan.
På grund av kravet på maximalt 0,15 outbildad personal per klient har Gustafsson märkt att hon blivit tvungen att sprida ut de anställdas semestrar.
– Det blir dyrt om man ska börja anställa hyrfirmor för att få tillräckligt med personal till enheterna. Dessutom finns det inte så många hyrfirmor att vända sig till under sommaren.
Personalen vill ge en meningsfull vardag till klienterna och inte bara det absolut nödvändigaste, och då krävs det tillräckligt med anställda.
Tove Gustafsson
Lösningen kan då bli att skära ner på antalet klienter under sommaren.
– Om vi inte kan få tillräckligt med utbildad personal måste vi minska antalet platser. Det har vi varit tvungna att göra på vissa ställen i sommar, till exempel i Pusula, säger Tuula Suominen, serviceområdesdirektör för tjänster för äldre i Västra Nylands välfärdsområde.
Hon berättar att man fortfarande varit tvungen att rekrytera outbildad personal till boenden men i en betydligt mindre utsträckning än tidigare.
– Vi har instruerat enheterna att man i första hand ska anställa sommarjobbare som har en utbildning eller som går en utbildning inom omvårdnadsområdet. Vi har flera små enheter där det finns en risk att det inte finns utbildad personal på arbetspasset om vi inte försöker ha en grundbemanning med utbildad personal som utgångspunkt. En utbildad personal är viktigt bland annat för att kunna garantera de boendes trygghet och en säker läkemedelshantering. Det gäller även i hemvården, säger Suominen.
“Sommarjobb inom vården gör att man växer som person”
Empati, sociala färdigheter, ansvarstagande och samarbetsförmåga är erfarenheter som sommarjobbarna Elin Tallroth och Robin Höglund säger att de tar med sig från sommarjobbet inom äldreomsorgen.
Båda två arbetar för andra sommaren i rad på Hagahemmet i Ekenäs. I och med sommarjobbet på Hagahemmet har de kommit till insikt om hur mycket arbete det faktiskt krävs och hur viktigt arbetet på ett äldreboende faktiskt är.
– Jag blev tipsad av en vän att testa på ett sommarjobb inom äldrevården och tänkte att jag ger det en chans, säger Höglund.
Tallroth berättar att hon tidigare arbetat inom restaurangbranschen men att hon ville testa på något nytt. Då många av Tallroths familjemedlemmar arbetar inom vårdbranschen beslöt hon sig för att prova ett jobb inom vården.

Båda ungdomarna hör till den outbildade sommarpersonalen på Hagahemmet.
Höglund är nyutbildad programutvecklare och Tallroth studerar samhällsvetenskaper med sociologi som huvudämne.
Etiska dilemman är något som kan uppstå i arbetet, Tallroth berättar hur det kan finnas klienter som inte förstår olika behov och vad de behöver hjälp med.
– De vill kanske inte alltid gå i duschen vilket jag förstår, för jag vet inte om jag hade känt mig bekväm med att få hjälp med duschandet eller liknande. Men det gäller att prata lugnt och förklara för klienten att man är här för att hjälpa. Det är ett väldigt intimt arbete och det är säkert pinsamt för klienter då de inte kan göra saker själva, säger Tallroth.
Höglund berättar att symptomen från minnessjukdomen hos nyinflyttade inte är lika uppenbar och av den anledningen kan det vara svårt att acceptera regler som finns i ett grupphem. Tallroth håller med och lyfter fram ett exempel.
– Det känns tokigt att en vuxen ska fråga lov för att få röka och inte får ha egna tändstickor, men det är ett grupphem där till exempel brandsäkerheten måste tas i beaktande, säger Tallroth.
Arbetet innebär även att man får se livets slutskede vilket kan vara tungt men också kan ge nya insikter.
– Med erfarenheterna härifrån kanske det är lättare sen när någon av ens närstående är i den situationen, kanske man är lite mera förbered då, reflekterar Höglund.
Sommarjobb inom vården ger sociala färdigheter, empati och så får man lära sig ta ansvar, menar Tallroth och Höglund.
– Man växer som person och så ser man att man gör skillnad, det är ett betydande arbete. Alla borde få se och lära sig hur man arbetar och hur mycket arbete som faktiskt krävs, för jag kan uppleva att det är ett arbete som ibland är förbisett, säger Tallroth.
– Folk blir nog förvånade när jag säger var jag jobbar, men det är ändå positiva reaktioner. Mina nära kompisar är kanske mera ifrågasättande, säger Höglund.
Artikelns uppbyggnad uppdaterad i sin helhet 9.7 kl. 7.58.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.