Unga på Kimitoön hoppfulla – tror att alkoholtrenden håller på att försvagas
ÅU-foto.
Ungdomars alkoholvanor på Kimitoön väckte stor uppmärksamhet för två år sedan. Flera artiklar rubricerades med att ungdomar på Kimitoön super mer än andra. 23 procent av ungdomarna i årskurs åtta och nio hade då uppgett att de blir ordentligt berusade minst en gång i månaden. Källan var THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) enkät Hälsa i skolan.
Två år har gått och en ny enkät har genomförts. Resultaten på den då aktuella frågan pekar på en nedåtgående trend på Kimitoön: de som dricker sig rejält berusade minst en gång i månaden har minskat med tio procent både i åttan och nian samt på första och andra året i gymnasiet.
Elever i årskurs åtta och nio som dricker sig rejält berusade minst en gång i månaden. Källa: THL
Nämnvärt är dock att siffran för Kimitoön fortfarande är högre än genomsnittet i Egentliga Finland.
I de nya enkätsvaren är andelen elever i årskurs åtta och nio i Pargas som dricker sig rejält berusade minst en gång i månaden nu högre än på Kimitoön.
På Kimitoön har andelen elever som använder alkohol varje vecka ökat en aning.
Elever i årskurs åtta och nio som använder alkohol varje vecka.
Mediauppståndelsen skapade diskussion
Noah Koivisto och Erin Lindblom går andra året i Kimitoöns gymnasium och är bägge medlemmar av Kimitoöns ungdomsparlament. De minns att efter uppståndelsen kring enkätresultaten 2017 pratades det mycket om unga och alkohol på Kimitoön. Gruppen Kimitoöns föräldrar tillsammans bildades, för att alla föräldrarna skulle dra åt samma håll och tillsammans tackla problemen.
Erin LIndblom och Noah Koivisto tror att alkoholtrenden bland unga på Kimitoön håller på att försvagas. Foto: Emilia Örnmark
Lindblom tycker att mediauppståndelsen har bidragit till att alkoholanvändningen har diskuterats och att man nått en viss medvetenhet.
— Det här är ju inte ett problem som går över på en natt, men kanske till nästa THL-enkät, funderar Lindblom hoppfullt.
Hon tror på att alkoholanvändningen stegvis kommer att minska. I takt med att barnen i de lägre åldrarna växer till sig tror Lindblom att alkoholtrenden också kommer att brytas.
— Visst finns det ju de som dricker, säger Koivisto, men upplever inte att det är något de unga pratar om sinsemellan.
— Det viktiga är nog att man kan prata hemma, och att man har god kontakt med föräldrarna, tycker Koivisto, som också tror att alkoholanvändningen på Kimitoön kommer att försvinna med tiden.
Han tror att andelen som dricker inom tio, eller kanske redan inom fem år, kommer att minska till sju eller åtta procent.
Lindblom poängterar att det handlar om en lång process för att bryta alkoholtrenden på Kimitoön.
— Det är sent att försöka påverka en 14-åring, det måste börja tidigare, säger hon och minns att då föräldragruppen startade anslöt sig många föräldrar till barn i de första skolklasserna.
Orsak i alla känner alla-kulturen?
Orsaken till att det dricks alkohol på Kimitoön tror både Koivisto och Lindblom att kan ha med alla känner alla-kulturen att göra. De förklarar att i småortskulturen umgås man ofta i gäng där flera olika åldersgrupper är representerade. Det betyder att bjuds det till fest hos någon av de äldre vännerna är alla inbjudna, även de yngre.
— Då vill man ju vara med i gänget. Dricker man kan det visa på en viss status: man är tuff om man dricker, säger Lindblom.
Tufft att dricka? ÅU-foto
Dock är Lindblom och Koivisto överens om att alkoholanvändningen på Kimitoön inte är så omfattande som statistiken får det att se ut. Lindblom klargör att ett enda kompisgäng på Kimitoön kan ha stor inverkan på de procentresultat som enkäten sammanfattas i, vilket gör att jämförelser med andra orter kan bli snedvridna.
Ser ni alkoholen som ett problem på Kimitoön?
– I längden jo, om man inte förebygger problemet, säger Koivisto.
Lindblom tror också på det förebyggande arbetet. Bägge tror att årets enkätresultat redan visar på att alkoholtrenden håller på att försvagas, snarare än att det skulle handla om en statistisk tillfällighet.
Fritidssysselsättning finns om man vill
I enkäten har THL också frågat om meningsfulla fritidssysselsättningar, vilket var ett aktuellt samtalsämne efter enkätresultaten 2017 och som då kopplades ihop med alkoholanvändningen. I gymnasiet är man inte lika nöjd med fritidssysselsättningarna som för två år sedan, vilket också gäller högstadieeleverna.
— Utbudet på Kimitoön kan inte vara så stort, då vi är så få. Främst är det ju dans och fotboll som gäller. Vi räcker inte till för ett lag i både ishockey, korgboll och fotboll, konkretiserar Lindblom, men menar dock att vill man delta i aktiviteter så finns det nog att välja på.
Koivisto inflikar att det dessutom nu finns nya möjligheter, till exempel erbjuds innebandyspel efter skolan på fler orter på ön.
Koivisto efterlyser mer aktiviteter som inte skulle vara tävlingsinriktade, och nämner att om vintrarna finns det många på Kimitoön som brukar spela lite ishockey för skojs skull.
Plock ur enkäten Hälsa i skolan
Rejält berusad minst en gång i månaden
Åk 8 och 9
2019: 13,4 % (Egentliga Finland: 11 %). 2017: 23,1 % (Egentliga Finland 11,1 %)
Gymnasiet 1 och 2
2019: 23,7 % (Egentliga Finland 18 %) 2017: 34,1 % (Egentliga Finland: 17,3 %)
Använder alkohol varje vecka
Åk 8 och 9
2019: 12 % (Egentliga Finland: 5,8 %) 2017: 9 % (Egentliga Finland: 5,7 %)
Gymnasiet 1 och 2
2019: 15,4 % (Egentliga Finland: 6,7 %) (Inga uppgifter för Kimitoön 2017)
Upplever att det i bostadsområdet ordnas intressanta fritidssysselsättningar för unga
Åk 8 och 9
2019: 39,1 % (Egentliga Finland 32 %). 2017: 48 % (Egentliga Finland: 32 %)
Gymnasiet 1 och 2
2019: 41 % (Egentliga Finland 31 %). 2017: 46,3 % (Egentliga Finland 32,1 %)
Källa: THL
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.