Unga människor, stora ord – det är den här försäkran som landets försvar bygger på
I går var det dags för krigsmannaförsäkran och krigsmannaedgång för nästan 500 rekryter vid Nylands brigad.
De unga män och kvinnor som ryckte in i början av januari har nu kommit så långt i sin utbildning att de kunde avlägga försäkran utan religiösa inslag eller krigsmannaeden, och efter det bli befordrade till jägare, med rätt att bära det ljusblå-vita Siikajokikorset.
(Slaget vid Siikajoki gjorde under kriget 1808–09 slut på den svensk-finska härens reträtt tack vare dåvarande Nylands regementes insatser. Nylands brigad firar också sin årsdag den 18 april till minne av slaget vid Siikajoki.)
Krigsmannaedgången är en högtidlig ceremoni, som lockar anhöriga och vänner till brigaden, medan den som vill också kan följa med evenemanget via Yles direktsändning på webben, som också ÅU sände i går.
Det är oklart hur mycket de unga beväringarna i kontingent 1/23 egentligen i stunden lyssnade på vad som sades eller tänkte på vad de själva sade, och hur mycket av deras koncentration som gick åt till att inte svimma, inte göra fel och framför allt göra det man ska tillräckligt snabbt.
Innan krigsmannaeden avläggs ska dock den som avlägger eden upplysas om krigsmannens skyldigheter och rättigheter samt undervisas om krigsmannaedens betydelse, står det i lagen.
Den som under ceremonin inte behöver tänka på all formalia kring eden kan begrunda orden och deras innebörd.
Det är nämligen väldigt starkt det som förestavas de här unga finländarna i sina grönspräckliga uniformer, redo att försvara fosterlandet, och som de upprepar och med sin försäkran förbinder sig till.
Kortfattat kan man säga att det är den här försäkran och eden som landets försvar bygger på.
Redan ordet värnplikt är ett väldigt starkt ord. Det råder en plikt att värna sitt land och dess demokratiska styrelsesätt och värderingar.
Dels handlar det om allvaret i den ed eller försäkran som de unga avger. Det är inte frågan om några slumpmässigt valda eller fritt formulerade ord, utan texten finns i Finlands lag (Statsrådet förordning om krigsmannaed 741/2000).
Det handlar om en skyldighet och en försäkran att ställa upp om och då det behövs, utan att tveka.
”Jag vill redligt tjäna mitt land och efter all min förmåga söka och främja dess väl och bästa.”
Att lova att fullgöra det uppdrag som anförtrotts mig ”så länge krafterna står mig” är väldigt, väldigt starkt. Och stort.
Därför anses krigsmannaedgången också traditionellt inom försvarsmakten vara ett viktigt evenemang som både höjer försvarsviljan och betonar truppens sammansvetsning.
Dels handlar den text som beväringarna får sig förestavad också om att vara som folk.
Om att ställa upp för andra, att inte utnyttja sin position eller missbruka sin makt genom att till exempel ta emot mutor eller ägna sig åt vänskapskorruption, att respektera andra.
Om att vara rättvis och var ett föredöme för andra och fråga vad andra önskar.
Det är bra ledstjärnor att ha med sig i bagaget också i det civila.
Nylands brigads avgående brigadkommendör Juha Kilpi säger också i ÅU-intervjun att han alltid har framhållit att man ska bry sig om varandra, och att var och en är viktig, och att man ska tänka positivt.
– Då klarar man också av svåra saker, säger han.
Också hans efterträdare, Jyri Kopare, vill betona ”tillsammans”, säger han till ÅU.
Det är de här aspekterna av krigsmannaförsäkran och -eden man hellre vill tänka på och lyfta fram – i hopp om att den andra delen aldrig kommer att behövas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.