Unga lärare vill ha mindre grupper och stöd för att klara kontakten till hemmen
En färsk undersökning från Finlands svenska lärarförbund visar att tillräckligt små undervisningsgrupper och stöd i kontakten till elevernas föräldrar är viktigt för unga lärare.
Det var våren 2023 som Lärarfacket OAJ, i samarbete med FSL, studerandeförening FSLF och den finskspråkiga motsvarigheten SOOL, gjorde en undersökning bland studerande och lärare som jobbat fem år eller färre.
Av resultaten framkommer att 80 procent av de cirka 850 som deltog i undersökningen tror att arbetsuppgifterna blir svårare under de kommande fem åren. Nästan ingen (färre än 3 procent) tror att arbetstiden kommer att räcka till för att utföra alla uppgifter.
Chock efter första praktiken
Hilda Jungar är fjärde årets lärarstuderande vid Helsingfors universitet och ordförande för FSL:s studerandeförening FSLF vid Helsingfors universitet. Hon tror också att lärarjobbet kommer att bli tuffare framöver och tycker att utbildningen ibland sätter ribban på en orealistisk nivå.
— Många fick nog en chock efter första praktiken. Man vill så mycket men det finns ju inte tid för att göra allt. Under vissa lektioner kanske det skulle räcka med att eleverna läser en text och svarar på frågor. Det känns som att utbildningen ibland glorifierar vad som är möjligt, säger hon.
Ingen handledning i hur man samarbetar med hemmen
Över 90 procent av de som deltog i lärarfackets undersökning räknar med att stå inför krävande samarbetssituationer under de närmaste åren. Nästan hälften anser att lärarutbildningen inte förbereder dem på exempelvis samarbetet med hemmen och vårdnadshavarna.
För blivande lärare är ändå tillräckliga resurser för undervisningen det viktigaste. Här handlar det till exempel om tillräckligt små undervisningsgrupper och fungerande stödfunktioner.
– I det nya regeringsprogrammet har man lovat fästa uppmärksamhet vid gruppstorlekarna. Lärarfacket anser att en lämplig gruppstorlek i klass 1–2 är 18 elever och 20 elever i de äldre klasserna. Håller man gruppstorlekarna på en lämplig nivå kan man också förbättra läranderesultaten, vilket ju är en av regeringens viktiga målsättningar, säger förbundsordförande Inger Damlin.
Lärarutbildningarna måste utvecklas
Söktrycket till klasslärarutbildningarna vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet är stabilt och det här anser man vid förbundet att det är skäl att värna om.
— Det här är ett bra läge som vi ska värna om. Att lärarutbildningarna ständigt utvecklas och att det är hållbart och inspirerande att jobba som lärare är helt avgörande för att folk ska vilja välja det här yrket i framtiden också, säger Damlin.
Enligt Damlin är möjligheten till kompetensutveckling också viktig. Närmare 80 procent av respondenterna säger att det här är något som bidrar till att de vill vara kvar i branschen. Regeringens planer på att slopa vuxenutbildningsstödet och skära ner på finansieringen till den fria bildningen signalerar dock det motsatta.
— Med den här typen av nedskärningar blir det svårare att bygga vidare på sin kompetens, till exempel för yrkesverksamma lärare som skulle vilja bli studiehandledare eller speciallärare. Jag får inte det att gå ihop med regeringens visioner om en hållbar tillväxt och medborgarnas möjlighet att följa sina drömmar, säger Damlin.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.