Unga kan gå på krog, men inte till skolan
Ett nödrop från Åbos bildningsdirektör: Låt eleverna återvända till gymnasierna och yrkesskolorna!
Timo Jalonen riktade skarp kritik mot den fortsatta distansundervisningen på andra stadiet i söndagens Turun Sanomat.
Från skolfältet nås Jalonen av signaler om elever som bryr sig allt mindre om undervisningen och sover sig igenom lektionerna framför skärmen.
Många tappar motivationen, allt fler får svårt att fokusera.
I en insändare (HS 25.1) skriver en förtvivlad mamma om hur distansundervisningen har gjort hennes tidigare så duktiga gymnasieelev apatisk, likgiltig och nedstämd. Datorn knäpps på i sovrummets mörker på morgnarna och skoldagen tillbringas i sängen i pyjamas.
Också på yrkesinstituten hopar sig problemen. Särskilt drabbas de elever, som också tidigare kämpat med studiesvårigheter visar en undersökning gjord av Nationella centret för utbildningsutvärdering (HS 22.12 2020). Dessa elever använder inte heller de olika (digitala) stödformer som står till buds.
För en femtedel av yrkeseleverna har praktikperioder avbrutits. Vårens långa distansundervisning försenade avläggandet av examen med upp till tre månader, rapporterar över hälften av yrkesutbildningarna.
Samtidigt: Krogar och caféer står öppna. 18 år fyllda studerande kan gå på bar, men inte till skolan. De kan också sitta på ett café och studera, men inte på stadens bibliotek. De som har råd kan gå på privata gym, men inte till de kommunala.
Denna paradox utmanar nu allt fler finländares rättskänsla.
Landets ungdomar är dessutom försatta i en ojämlik situation: i fem sjukvårdsdistrikt i södra Finland – bland annat Egentliga Finland och Nyland – studerar andra stadiets elever huvudsakligen på distans sedan ett par månader. I övriga landskap fortgår närundervisning. Åbos bildningsdirektör frågar sig hur mycket detta påverkar elevernas resultat och betyg, som utgör grunden för vidare studier och placeringen på arbetsmarknaden.
Staden Jyväskylä har hamnat i stormens öga efter en uppseendeväckande smitthärd i förra veckan. En kedja på minst 200 smittade har spårats till en krogkväll för högskolestuderande. Samtidigt tog en annan smittkedja fart från ett gym. Över 1500 Jyväskyläbor är i karantän. Staden tvingas nu till nya, tuffa restriktioner för att smittläget inte ska glida ur händerna på myndigheterna.
Händelsen visar hur enkelt ett snedsteg från rekommendationerna kan svälla ut till en tickande bomb. Majoriteten av de smittade i Jyväskylä är unga och nu agerar staden resolut för att hindra smittspridning till äldre årsklasser.
Att smitta spreds okontrollerat i trängseln på en krogkväll i Jyväskylä ska naturligtvis inte användas som argument för att inte kunna återgå till ansvarsfull närundervisning för elever i yrkesskolor och gymnasier.
Igår fanns ännu inte uppgifter om huruvida spridningen i Jyväskylä eventuellt orsakades av det smittsammare så kallade brittiska viruset. Den muterade virusformen är för tillfället den främsta orsaken till myndigheternas ovilja att lätta på rådande restriktioner.
De finländska myndigheterna har hittills agerat konsekvent i insikten om att då bred samhällsspridning är ett faktum, är det redan för sent att ta till storsläggan. Det gäller att vara sträng i förebyggande syfte.
Hittills har finländarnas lydnadsgrad inför rekommendationer och restriktioner varit hög.
För att den fronten ska hålla gäller det för beslutsfattarna att ständigt kunna motivera och legitimera sina påbud. Om tvivlet sprider sig ökar risken för trots och opposition. Finländarna har hittills kunnat stoltsera med ett samhälle som inte tvingats till sanktioner för att få sina medborgare att följa coronarestriktionerna. Vi har följt dem utan hot om böter.
Gymnasier och yrkesskolor i de hårdast drabbade sjukvårdsdistrikten har i olika grad använt hybridlösningar – dock har distansundervisning dominerat.
Studentskrivningarna inleds tisdagen den 16 mars. Abiturienternas läslov inleds flera veckor före det. Att skydda abiturienternas möjlighet till en smittfri skrivningsperiod har angetts som en orsak till fortsatt distansundervisning på gymnasiet.
Att gymnasierna i samband med abiturienterna går på läslov oftare välkomnar sina elever till närundervisning är att applådera.
Visst kan det moraliskt sett vara tvivelaktigt att en 18-årig ungdom tillåts gå på krog men inte till sitt klassrum.
Att i solidaritet med distansundervisningen eller med till exempel hänvisning till Jyväskylä-fallet kräva en stängning av alla landets barer och restauranger är dock knappast rätt väg att gå.
Beslutsfattarna har att balansera på en smal linje i sina vägval. Enkla lösningar finns inte.
Däremot får man hoppas att nödropen från de långvarigt distansundervisade ger så kraftiga ekon att alla beslut om fortsatt digital undervisning övervägs noggrant.
Både just nu och efter att coronapandemin är över.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.