Unga finlandssvenskar föredrar helt andra nyhetskanaler än de äldre
Mediernas webbplatser är den populäraste nyhetsförmedlaren för finlandssvenskar under 50 år. I åldersgruppen 30–39 år föredrar hela 59 procent webbplatserna.
De äldre finlandssvenskarna däremot föredrar tv:n och papperstidningen. Bland 70-plussarna är det endast 8 procent som väljer mediernas webbsidor som huvudsaklig nyhetsförmedlare.
Det här framgår i den färska rapporten ”Den finlandssvenska mediekonsumenten” gjord av Jenny Backström och Marina Lindell vid Åbo Akademi.
— De unga är en helt egen grupp när det gäller mediekonsumtionen. Online är deras forum, konstaterar Backström.
Använder sociala medier flitigt
Undersökningen är gjord via en webbpanel, vilket delvis kan påverka siffrorna. Forskarna konstaterar ändå att finlandssvenskarna överlag är flitiga användare av sociala medier, oberoende av ålder.
Men det finns en väldig skillnad när det gäller vilken roll nätet har.
— Yngre använder sociala medier och internet för nyhetskonsumtion. De äldre är också aktiva på sociala medier, men inte i första hand för att konsumera nyheter, säger Lindell.
Hela 54 procent av finlandssvenskarna i åldern 18–29 år uppger att de vanligtvis först nås av stora världsnyheter via sociala medier.
För 70-plussarna är samma siffra endast 2 procent. I denna åldersgrupp uppger över 80 procent att de får sina världsnyheter främst via papperstidningar och traditionell radio och tv.
Podden tränger ut bloggen?
Av alla finlandssvenskar i undersökningen hade 36 procent lyssnat på en podd den senaste månaden. I åldersgruppen 18–29 år hade hela 67 procent gjort det.
Samtidigt visar bloggarna tecken på att tappa terräng bland de allra yngsta. De flitigaste bloggläsarna är i stället de i åldern 30–49 år, där nästan 40 procent läser en blogg minst en gång i månaden.
— De som växte upp med bloggar för 10–15 år sedan är de mest aktiva bloggläsarna även nu, säger Backström.
Rätt stor betalvilja
Över 80 procent av finlandssvenskarna läser minst en finlandssvensk dagstidning varje vecka, antingen på papper eller på nätet.
I åldersgruppen 18–39 år är det 30 procent som inte gör det, medan nästan alla i de äldsta åldersgrupperna läser någon finlandssvensk dagstidning varje vecka.
Enligt undersökningen har nästan 40 procent av finlandssvenskarna betalat för finlandssvenska nyheter på nätet under de senaste 12 månaderna.
På onsdagen publicerades också en internationell rapport där det framkom att 20 procent av alla finländare betalat för nyheter på nätet under det senaste året, till exempel i form av en kombinerad pappers- och nätprenumeration.
Finlandssvenskarna verkar alltså vara klart mer villiga att betala för nyheter på nätet än finländarna överlag.
Jenny Backström och Marina Lindell vågar inte mer än spekulera i vad en sådan skillnad eventuellt kan bero på.
— Kanske finlandssvenskarna är mer vana att betala för service, och den lokala dagstidningen är viktig i Svenskfinland, funderar Lindell.
Även Backström ser nyhetskonsumenternas starka koppling till den lokala tidningen som en förklaring, kombinerat med att utbudet är mindre på finlandssvenskt håll.
I deras undersökning uppger 48 procent att de är beredda att betala för finlandssvenska nyheter på nätet i framtiden. Siffran är alltså inte särskilt mycket högre än de som redan nu har betalat.
— De flesta kanske anser att grundutbudet de får gratis räcker, men är beredda att betala för mera specialiserat innehåll, säger Lindell.
Förtroende för Yle och lokalblaskan
Nästan 6 av 10 finlandssvenskar uppger att deras konsumtion av public service-nyheter ökat under coronapandemin.
Yle och den lokala finlandssvenska dagstidningen ligger också klart i topp när det gäller förtroendet för nyheter. Lägst förtroende har man för finska kvällstidningar.
Finlandssvenskarna är bland annat kritiska mot att medier och journalister spetsar till rubriker mer än vad textinnehållet berättigar, och mot att medier saknar respekt för människors privatliv.
— Men svaren i undersökningen gäller hela spektret av journalistik. Sedan använder ju många medier klickbetesrubriker på sociala medier, och alla konsumenter vet nog inte att det ofta inte är journalisten själv som formulerat dem, säger Backström och Lindell.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.