Undersökning visar: Det finns stora brister i de svenska gymnasieböckerna – svenskspråkiga försätts i en sämre sits
Det råder brist på bra läromedel i de svenskspråkiga gymnasierna och läroböckerna blir sällan färdiga i tid. Det konstaterar Finlands svenska lärarförbund som låtit utföra en undersökning bland sina medlemmar.
Lärarna upplever att det finns omfattande brister i läromedlen och det här försätter de svenskspråkiga studerandena i en ojämlik situation.
Finlands svenska skolungdomsförbund FSS har också lyft fram bristerna.
Majoritet av rektorerna anser att det finns brister
Undersökningen genomfördes under vintern 2022. Den visade att hela 73 procent av de finlandssvenska rektorerna anser att det finns brist på läromedel i gymnasiet.
— Under de senaste åren har skolan påverkats av stora förändringar med en ny läroplan, den utvidgade läroplikten och pandemin. Genom distansundervisningen som krävde mer självständiga studier blev läromedlens betydelse viktigare och bristerna i dem tydligare. Läromedlens betydelse är i en central roll när allting sätts på sin spets, säger Cecilia Huhtala, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.
Sextiofyra procent av lärarna upplever att det finns brist på läromedel i ämnet de undervisar. Fyrtioåtta procent av dessa påtalar att det finns digitala brister i läromedlen.
En stor andel av lärarna pekar också på brister i översättningen och att det tar för länge att över huvud taget få läromedlen översatta till svenska.
— Tillräckliga läromedel är en kvalitetssäkring och en förutsättning för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska. Betydelsen av läromedel för en minoritet är till och med ännu större än för majoriteten, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
Som förbund vägrar vi acceptera att vi måste utgå från att tillgången på svenskspråkiga läromedel aldrig kommer vara på samma nivå som de finskspråkiga.
Inger Damlin, FSL
För att hitta en lösning krävs någon typ av tryggad statlig finansiering och en politisk vilja att på bred front garantera minoritetens rätt till jämlika förutsättningar för utbildning.
— Speciellt utsatta är små ämnen på svenska, där det ibland inte ges ut nytt material på flera år. Som förbund vägrar vi acceptera att vi måste utgå från att tillgången på svenskspråkiga läromedel aldrig kommer vara på samma nivå som de finskspråkiga. Det följer inte läroplanen och sätter de studerande i en sämre sits, minskar deras valmöjligheter och kan i förlängningen inverka på deras möjligheter till vidare studier, säger Damlin.
Också studerandes åsikter ska höras
Huhtala poängterar att rektorer och lärare samtidigt också bättre kunde lyssna in elevers och studerandes åsikter i valet av läromedel.
— Elevkårerna ska alltid vara med i processen kring val av läromedel i de ämnen där det finns valmöjligheter. Det är de studerande som sist och slutligen ska använda materialet. Därför borde också förlagen inkludera studerande redan i utformningen av läromedlen, säger Huhtala.
I FSL:s undersökning svarar 88 procent av lärarna att deras läromedel inhandlats som digital bok. Samtidigt påpekar lärarna brister i funktioner, krånglande plattformar och att det är svårt att få tekniskt stöd.
— Vem ska stöda tekniskt svaga studerande? Alla studerande är inte vana att använda digitala läromedel. Teknisk support hamnar lätt på lärarnas arbetsbord som redan svämmar över vilket stjäl tid från den egentliga undervisningen. Vi måste dessutom hitta lösningar för de studerande som behöver pappersbok av olika orsaker. Lärarna i de svenskspråkiga skolorna ska inte själva tvingas skapa eget undervisningsmaterial, säger Damlin.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.