Nästan 80 procent av finländarna litar på medieinnehåll som behandlar sport och nästan 70 procent på kulturinnehåll.
Det framkommer i en undersökning gjord av Stiftelsen för kommunal utveckling (Kaks) där man forskat i förtroendet för mediernas behandling av olika teman, såsom politik, ekonomi, sport, kultur och utrikeshändelser.

I andra frågor litar man mer på medier, politiken är annorlunda

Det tema som skiljer sig märkbart från de andra är politik. Förtroendet för politiskt innehåll i medier är 45 procent, och är därmed det lägsta av de undersökta temaområdena.
Störst förtroende för mediernas rapportering av politik har anhängare av De gröna. Strax efter placerar sig SDP, Samlingspartiet och Vänsterförbundet. Näst lägst förtroende har Centerns anhängare och lägst har Sannfinländarnas anhängare.
— Det är logiskt att det är få sannfinländare som litar på mediernas politiska rapportering. Enligt dem är medierna i maskopi med eliten. Resultatet speglar deras allmänna misstro till medier, säger Kim Strandberg, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa.
Enligt Strandberg har Centern lockat liknande “missnöjda väljare” under de senaste åren, vilket kan förklara varför deras anhängare också har ett svagt förtroende för politisk rapportering.

Unga litar minst på medier

Den yngsta åldersgruppen, 18-30 år, uppvisar det lägsta förtroendet för samtliga ämnen. Strandberg problematiserar ändå resultatet
— Mediekonsumtionen bland unga har förändrats drastiskt. Förut läste alla samma nyheter i och med att alla läste liknande tidningar. Nu kan man välja att läsa om det som intresserar en själv. Därför är det svårt att säga om den åldersgruppen ens är insatt i de ämnen som är behandlade i undersökningen.
Det finns en svag tendens i resultatet som visar på att förtroendet i allmänhet är lite starkare hos dem som har högre årsinkomst. De med lägre inkomster tenderar att ha ett lägre förtroende, men skillnaderna är inte stora.
— Det går inte längre att sammankoppla partitillhörighet till vilken inkomstkategori en person tillhör, säger Strandberg.
Jaana Hujanen, professor i journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan, är inne på samma spår.
— Det kan tyda på att ens politiska ståndpunkt är en viktigare referensram för individen än den egna ekonomiska situationen, säger hon.
Undersökningen visar att arbetslösa litar minst på ekonomiska nyheter i jämförelse med alla andra svarande. Hujanen säger att det kan bero på att medierna rapporterar utifrån perspektiv som inte angår dem.

Förtroendet har sjunkit

Antti Mykkänen vid Stiftelsen för kommunal utveckling säger att undersökningens frågeställning är generell till sin natur.
–Det betyder att de tillfrågade sannolikt har utgått ifrån de medier de själva följer. Det kan vara tidningar, radio, tv. Allt som har någon slags  rapportering, säger han.
Tom Moring, professor emeritus i journalistik, säger att finländarna generellt klarar sig bra i undersökningar där förtroende för media mäts. Han hänvisar speciellt till Reuters digital news report , som granskar 38 länder.

I Finland litar vi allt mindre på media. Men i jämförelse med till exempel USA och också Sverige är förtroendet starkt, säger Moring.

Att mediernas rapportering av sport och kultur inte skapar någon större misstro hos finländarna tror Kim Strandberg beror på att de är fritidsrelaterade och helt enkelt inte väcker så mycket känslor.
Undersökningen gjordes av Kantar TNS under tiden 6-11 september 2019. 1127 intervjuer gjordes med personer i åldern 18-79 år. Felmarginalen är tre procentenheter åt vartdera hållet.