Undersökning: Över 1 000 fler skulle pendla med nya Västbanan
Den planerade Västbanan, tidigare känd som Entimmeståget, skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer. Det framgår av en färsk undersökning som handelshögskolan vid Åbo universitet har gjort.
Största delen av pendlarna på influensområdet skulle rikta sig till Helsingfors och Esbo.
Det ökade pendlandet skulle enligt undersökningen öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.
I undersökningen definieras pendlande som ”regelbunden arbetspendling mellan bostaden och arbetsplatsen, som även delvis kan ske digitalt i informationsnät utan en fysisk förflyttning från en plats till en annan”.
Undersökningen finansierades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och utfördes med hjälp av Statistikcentralens registermaterial.
Effekter på pendlandet
Enligt undersökningen medförde det stegvisa ibruktagandet av riksväg 1 en betydande ökning i pendlandet inom dess influensområde i Nyland och Egentliga Finland.
– Enligt våra resultat ökar pendlandet med cirka en halv procent när resetiden minskar med en procent”, berättar Timo Kuosmanen, professor i ekonomi vid Åbo universitet i ett pressmeddelande.
Även om majoriteten av de nya pendlarna är personer som byter arbetsplats, är den totalekonomiska inverkan av personer som sysselsätts tack vare pendlandet betydande.
– Till och med 90 procent av fördelarna med pendlandet skulle uppnås genom att arbetslösa sysselsätts. Endast 10 procent av fördelarna med pendlandet skulle ackumuleras genom produktionsfördelar till följd av personer som byter arbetsplats. Detta är ett överraskande resultat, eftersom över 70 procent av personerna som inleder fjärrpendlande skulle utgöras av personer som byter arbetsplats, säger Kuosmanen.
Smidigare avdrag för arbetsresor föreslås
I undersökningen granskades även hur avdraget för arbetsresor i beskattningen av förvärvsinkomst uppmuntrar till pendlande. I stället för det nuvarande, splittrade avdraget för arbetsresor, föreslår forskarna en enklare kilometerbaserad modell.
Det föreslagna kilometerbaserade avdraget för arbetsresor skulle dessutom vara ett incitament för att ta emot arbete längre bortifrån och föredra distansarbete.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.