Undersökning: Många anser att finlandssvenskarna har det för bra
Känslan av nationalism upplevs ofta som positiv, framgår det av tankesmedjan e2:s och Finska Kulturfondens rapport där över 6 000 finländare har fått berätta vad de är oroliga över och vad som delar folket.
Den färska rapporten visar 83 procent av finländarna upplever nationalism som övervägande positivt. Även bland dem som har en stark europeisk identitet, anser åtta av tio att nationalism är positivt. Nationalism upplevs som något bra i alla befolkningsgrupper, oberoende inställning till asylsökande eller människor med utländsk bakgrund. Det uppger e2:s doktorer i statsvetenskap Ville Pitkänen och Jussi Westinen som har skrivit rapporten.
Inställningen till nationalism skiljer sig enligt vilket parti folk röstar på. Bland dem som röstar på De gröna och Vänsterförbundet finns den största andelen som ifrågasätter nationalism. Två av tre anser att finländskheten inte beror på individens etniska bakgrund. Så resonerar framför allt de som identifierar sig som européer eller världsmedborgare. De som röstar på Sannfinländarna är däremot av annan åsikt.
Nästan hälften, 47 procent, av de svarande anser att traditionella medier rapporterar för ensidigt och över hälften, 57 procent, anser att medierna överdriver åsiktsklyftorna. Folket ifrågasätter också forskarnas syften.
Knappt 84 procent av finländarna bedömer att visstidsanställda personer befinner sig i en svagare ställning, till och med svagare än de arbetslösa. Majoriteten anser däremot att arbetstagare och företagare har det bra ställt.
Det finns även samband mellan vilket parti man röstar på och attitydskillnader. Sannfinländarnas väljare oroar sig i högre grad för arbetstagarnas ställning än SDP:s anhängare och värnar mer om företagarna än de som röstar på Samlingspartiet.
Vad beträffar urbaniseringen är de flesta nöjda med nuläget. Bara 16 procent anser att man borde accelerera urbaniseringen. Trots att sju av tio finländare bor i städer, trivs en nästan lika stor andel bäst nära naturen.
I enkätundersökningen fick deltagarna även ta ställning till finlandssvenskarnas position i samhället. Knappt hälften upplever finlandssvenskarnas ställning som neutral medan lika många anser att vi har det för bra.
Attityderna gentemot det svenska språket och kulturen är generellt goda. Många uppfattar svensktalande som mer privilegierade och högutbildade än majoritetsbefolkningen. Bland högutbildade är den uppfattningen inte lika vanlig. De uppfattar däremot att utlänningarna har det sämre ställt jämfört med personer födda i Finland.
Om man jämför attityderna gentemot finlandssvenskarna är det bara 35 procent av de svarande under 30 år som anser att finlandssvenskarna är mer lyckligt lottade än majoritetsbefolkningen. Motsvarande andel bland personer som överskridit 60 år är 55 procent.
I frågan om finlandssvenskarnas ställning är Sannfinländarnas och Blå framtids väljare av samma åsikt. Två tredjedelar anser att vi är lite för lyckligt lottade, vilket kan jämföras med 15 procent av SFP-väljarna. Var fjärde person som röstar på SFP anser tvärtom att finlandssvenskarna befinner sig i ett något sämre läge.
Attityderna till asylsökande bjuder på ett brett åsiktsspann. 32 procent anser att asylsökande redan har det för bra medan 43 procent bedömer att flyktingarnas ställning måste förbättras.
Det här är den andra rapporten i en helhet på fyra som ska publiceras i år. I den tredje rapporten som släpps i höst kommer fokus att ligga på landets svensktalande befolkning.
6 398 personer har deltagit i undersökningen som Taloustutkimus genomförde i oktober och november i fjol.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.