Undersökning: Landskapsreformen minskar intresset för kommunalval
Arkiv/ÅU
Arkiv/ÅUÅU-Foto
Intresset för kommunalval kommer sannolikt att minska efter att den planerade landskapsreformen genomförts.
Den slutsatsen drar de forskare som gjort den första djuplodande undersökningen av ett kommunalval i Finland. Undersökningen som offentliggjordes på måndagen baserar sig dels på en analys av data från kommunalvalet 2017, dels på en enkätundersökning.
Intresset för kommunalval har minskat stadigt de senaste årtiondena. Orsaken är enligt forskarna att valkampanjerna allt mer kommit att handla om övergripande nationella frågor. Samtidigt är väljarna mer intresserade av lokala frågor än nationella. Denna motsättning har bidragit till ett minskat intresse för kommunalval, visar undersökningen.
När en stor del av de kommunala uppgifter som engagerar väljare överförs till landskapen finns anledning att misstänka att intresset för kommunalval minskar ytterligare. Till det minskade intresset kommer sannolikt även att bidra det faktum att landskapsvalen i framtiden ska hållas samtidigt som kommunalvalen, skriver forskarna i sin rapport.
Den krympande kommunen gör det även svårt för partier att locka kandidater till framtida kommunalval. Det å sin sida har på lång sikt en negativ inverkan på partiorganisationernas förmåga att förnya sig.
Valdeltagandet i kommunalvalet 2017 var 58,9 procent. Svenskfinland utmärker sig dock genom sitt aktiva valdeltagande. Hela 70,9 procent av de svenskspråkiga väljarna gick till valurnorna.
Det resultatet är enligt forskarna inte förvånande utan en tydlig trend. Finlandssvenskar är flitiga väljare. Det förklaras bland annat av att partivalet för många finlandssvenskar är enkelt – man röstar på SFP – och partilojaliteten är stark. Dessutom gör finlandssvenskarnas starka sociala kapital och höga grad av organisationsanknytning att man oftare än normalt känner kandidaterna.
Finlandssvenskar har även en starkare tilltro till det politiska systemet än sina finskspråkiga landsmän.
Ålder och utbildning hade stor betydelse för väljarbeteendet i kommunalvalet 2017, visar undersökningen. De lataste väljarna fanns i åldersgruppen 18 till 24 där enbart 35 procent av de röstberättigade utnyttjade sin röst. Flitigast var väljarna i åldersgruppen 65 till 74. Av dem röstade 74,6 procent.
De svagast representerade bland väljarna var unga i åldern 25-34 med enbart grundskoleutbildning. Endast en av fem i den kategorin väljare tog sig till valurnan.
Bland väljare med högre högskoleutbildning var röstningsaktiviteten störst. Det beror bland annat på att personer med högre utbildning oftare känner att det är en plikt att rösta trots att man kanske inte tror på sin möjlighet att påverka.
Av alla väljare med enbart grundläggande utbildning röstade 45,6 procent medan 80,9 procent av alla väljare med högre högskoleutbildning röstade. Pliktkänslan är dock lite mindre bland de yngre än bland de äldre även i gruppen högt utbildade väljare.
Undersökningen har sammanställts av docent Sami Borg vid Tammerfors universitet och är finansierad av stiftelsen för kommunal utveckling, Kunnallisalan kehittämissäätiö.
Ari Sundberg/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.