Förflytta dig till innehållet

Undersökning i Åbo: Så mycket plastskräp rinner ner i dagvattenbrunnarna – och leds ofta rakt ut i vattendrag

Håll Skärgården Ren
skräpundersökning
Undersökningen pågick från slutet av april till slutet av juni. Man tömde filtren varannan vecka.

Nästan 200 bitar makroskräp – alltså bitar med en diameter på minst 2,5 centimeter – kan i värsta fall rinna ner i en enda dagvattenbrunn under två månader.

Och då ska man beakta att bara Åbo har över 20 000 gallerförsedda dagvattenbrunnar.

Det uppger miljöorganisationen Håll Skärgården Ren (HSR) som låtit undersöka fenomenet i Åbo, Helsingfors och Lahtis.

HSR konstaterar att undersökningen man gjort är småskalig, men samtidig troligen den första i sitt slag som gjorts i landet.

Så här gick undersökningen till

Från sista veckan i april till sista veckan i juni placerade man filter i två centralt belägna dagvattenbrunnar per stad. Filtret fångade upp makroskräpet som rann ner i brunnarna.

I Åbo placerade man filtren i två brunnar längs ån; den ena nära Aboa Vetus & Ars Nova, den andra i å-ändan av Kristinegatan.

Totalt fångade man upp 680 bitar makroskräp i de sex undersökta brunnarna.

Flest bitar – nästan 350 stycken – hittade man i Helsingfors. Skräpet var jämnt fördelat mellan de två undersökta brunnarna, alltså drygt 170 bitar per brunn.

I Lahtis hittade man totalt nästan 230 bitar och i Åbo drygt 100 bitar makroskräp. Åbo var alltså bäst i klassen, med mindre än ett skräp per dag per brunn, men brunnarnas placering är förstås svår att direkt jämföra i de olika städerna.

Fimpar vanliga

Den största delen av makroskräpet, eller nästan 80 procent, var plast.

Den vanligaste typen av skräp var cigarettfimpar, som räknas till plastkategorin, säger Jutta Vuolamo som är havsexpert vid Håll Skärgården Ren i ett pressmeddelande.

– Den här uppföljningen ger en fingervisning om att makroskräp hamnar i brunnar och vattendrag i synnerhet på ställen där många gärna vistas. Det är viktigt att undersöka frågan för att öka medvetenheten och för att vi ska kunna utveckla lösningar för att förebygga nedskräpningsproblemet.

Leds orenat ut

Organisationen bedömer att dagvattensystemet är en betydande rutt längs vilken makroskräp tar sig ut i havet.

– De flesta dagvattenbrunnar har inga filter utan vattnet leds helt orenat genom dem ut i närmaste vattendrag, till exempel i Åbo centrum ut i Aura å, uppger Håll Skärgården Ren. 

Organisationen konstaterar att många faktorer påverkar mängden och typen av skräp; bland annat dagvattenbrunnens läge, närheten till sopstationer, omgivningen, vädret och människors beteende.

– Spår efter människors agerande kunde noteras bland annat i det skräp som hittades i filtren till exempel efter valborg och festen efter VM-guldet i ishockey, uppger HSR.

Firande märks

VM-firandet kan framförallt ha märkts i den ena dagvattenbrunnen i Helsingfors, eftersom den fanns bredvid statyn Havis Amanda som är en klassisk plats för spontant guldfirande.

Både i Helsingfors och Åbo hittade man också en del rester av serpentiner i brunnarna, av allt att döma från valborgsfirandet.

Vädret påverkar på olika sätt

HSR konstaterar att mängden regn påverkar hur makroskräpet rinner ner i brunnarna, och att undersökningen inte gjordes under årets mest regniga tid.

Samtidigt rör sig färre människor ute då det regnar, så regnets påverkan på hur mycket skräp som rinner ner i brunnarna är inte entydig, konstaterar HSR.

I Helsingfors och Lahtis hittade man faktiskt mer skräp i brunnarna under den första halvan av undersökningsperioden trots att den perioden var torrare än den andra halvan. Det kan ha att göra med det fina valborgsvädret, som inföll i början av undersökningen, då många människor rörde sig på stan.

För Åbos del noterar HSR att torgbygget gjorde att man tyvärr inte kunde undersöka någon dagvattenbrunn på torget.

Organisationen hoppas nu att fler liknande, och större undersökningar, ska göras i framtiden. Det kunde i förlängningen förhoppningsvis leda till bättre metoder för att minska skräpmängden i vattnet.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter