Undantagslov för att störa skarv är en knepig historia — ett fall i Åbo avgörs i dagarna
Kaj MattssonSkarvbon på ön Högen i Pargas. Foto: Kaj Mattsson
Ön Vähä-Kaskinen som hör till Runsala i Åbo har också blivit skarvarnas tillhåll, liksom ön Högen i Pargas.
En ansökan om undantagslov för att få störa skarvar på Vähä-Kaskinen har gjorts med hänvisning till de luktolägenheter skarvbona medför för stugfolket, och med hänvisning till skogsskador.
I ansökan har man önskat få förstöra bona helt och hållet, inte att olja äggen.
Ett beslut är att vänta vilken dag som helst, enligt NTM-centralen i Egentliga Finland.
Vanligen tar det ett par månader att få ett beslut
När ansökan om en undantagstillstånd för att störa skarvars häckning lämnas in till miljöcentralerna tar det i regel veckor, ibland två, tre månader innan ett beslut har fattats.
Det beror på att utlåtanden av andra instanser kan behövas – om den som ansöker om lovet till exempel hänvisar till skador på fiskevatten bör Närings-, trafik och miljöcentalen höra med Naturresursinstitutet (Luke) för att få exakta uppgifter om varje fiskart som berörs.
Utgångsläget är att skarven är en fridlyst fågel var häckning endast i undantagsfall får störas.
I korthet är det två villkor som måste uppfyllas för att ett undantagslov alls ska komma på fråga, förklarar överinspektör Salli Uljas vid Egentliga Finlands Närings-, trafik och miljöcentral.
– För det första måste det vara tydligt att det inte finns några alternativa sätt att lösa skarvproblemet på, och för det andra måste något eller några av villkoren för undantagslov uppfyllas.
– Sådana är till exempel folkhälsoaspekter, flygsäkerhet, allvarlig skada för yrkesutövning inom jordbruk, fiske eller skogsvård.
De exakta villkoren finns i artikel 9 i EU:s fågeldirektiv och en hänvisning till den artikeln finns i vår naturskyddslag.
Överinspektören känner till det nya fallet i Pargas
Varje ansökan om undantagslov för att störa skarv behandlas separat för sig. Uljas varken kan eller vill säga något om hur det kunde gå för fallet i Pargas, där ingen ansökan ännu är inlämnad.
Hon känner till det, men har i varje fall inte ännu besökt ön Högen.
Att ön ligger centralt är hon medveten om.
– Luktolägenheter är också en av aspekterna som nämns i direktivet. Just luktolägenheter har man hänvisat till i det aktuella fallet i Åbo, säger Uljas.
I Vasa fick man undantagstillstånd, där oljas det ägg
I Vasa har det också funnits ett fall där skarvarna tog ett centralt beläget grund i besittning. Där har man fått undantagslov, motiveringen har varit skador på fiskebeståndet.
– Enligt undantagslovet i Vasa blev det tillåtet att störa skarvens häckning genom att olja in alla ägg utom ett per bo, säger Uljas.
Skarvkolonin växer alltså, men kolonin växer inte lika mycket som den skulle göra ostörd, och sannolikt inte lika mycket som som om varje ägg i boet skulle oljas. Då skulle skarven söka sig någon annan plats och lägga fler ägg.
– Skarvens beteende är sådant att den väljer något annat ställe om hela boet förstörs, och vi kan inte veta att följande plats är mindre problematisk för människan. Lämnar man ett ägg ser man till att stammen får växa, men behärskat.
Skyddet av skarv- och hägerbon avbröt vägbygge i Raumo
Intill Raumo hamn finns också ett par öar som skarvar har tagit i besittning. I december 2019 beslöt NTM-centralen att arbetet med en vägdragning till hamnen inte kunde fortgå, på grund av skarven och gråhägern som häckar där.
– Vägdragningen till hamnen är en stort projekt, men det är ändå inte ett sådant villkor som skulle berättiga till en avvikelse från direktivet. Därför avbröts arbetet, förklarar Uljas.
När vägdragningen tidigare hade planerats och godkänts hade varken skarvar eller gråhägrar häckat där i någon större skala.
Men sommaren 2019 räknade man 814 skarvbon på ön Iso Järviluoto och på ön Vähä Järviluoto fanns 407 skarvbon i träd. Också gråhägrarna hade märkbart ökat, förra sommaren fanns 10 respektive 80 gråhägerbon på dessa öar i Raumo.
Gråhägern häckar på samma ställe
Också på Högen i Pargas finns gråhägerbon på samma ö som skarvbon.
Är det en försvårande omständighet att där också häckar fåglar man inte vill störa, om man önskar störa skarvens häckning?
– Det kan vara det. Undantagslov kan beviljas endast för den art som orsakar skada. Då beror det på vilken metod man väljer, hur störandet går till.
– Om man vet vilka bon som är skarvens och vilka som är gråhägerns kunde man utanför häckningstiden föstöra endast skarvbon, utan att skada gråhägern. Oberoende måste man minnas att båda arterna är skyddade året om, det är endast med undantagslov man får förstöra bon.
LÄS OCKSÅ: Nu finns redan 150 skarvbon på ön Högen i Pargas
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.