Ukrainakriget oroar allt fler unga i Åbo – ”Man måste också aktivt påminna sig själv om de saker som är bra”
Nästan 65 procent av ungdomarna i åldern 30 och neråt är rädda för att det ska bli krig också i Finland, visar en undersökning av organisationen Allianssi och MTV Uutiset.
På Folkhälsans mottagning för barn och unga invid Katedralskolan i Åbo har man länge märkt att det pratas mer om ungas mående och psykiska ohälsa.
Världsläget och Ukraina väcker förståeligt nog oro hos också unga.
– Speciellt de som har egna negativa erfarenheter och sedan tidigare lider av ångest kan uppleva att en kris eller hotbild på samhällelig nivå väcker tidigare upplevelser till liv igen. Man har kanske haft kontroll och så kommer en ny kris vilket aktualiserar gamla trauman på nytt. I värsta fall upplever man dem ännu starkare, säger Mira Öhman, som är psykolog på mottagningen och specialiserat sig inom krisarbete.
Dessutom är människan byggd så att hen fokuserar på hotbilderna – för att ha större chans att överleva.
– I sådana här tider måste man också aktivt påminna sig själv om de saker som är bra och det som är tryggt. Man matas så mycket av hotbilder och hjärnan fokuserar lätt på det negativa, säger Öhman.
Dansande soldater på Tiktok, bombade barnsjukhus, Putin och tusentals kommentarer om hur han borde dö. Det är en del av den virtuella verkligheten som många unga tar del av dagligen.
Petra Boman, enhetschef och neuropsykolog på enheten, säger att det kan vara en god idé att begränsa tiden som används på sociala medier.
– Man kan till exempel läsa nyheter och följa sociala medier bara en viss tid på dagen, säger hon.
Psykologen Therese Kullberg rekommenderar att fortsätta upprätthålla vardagens rutiner.
– Det är extra bra att fokusera på det som annars får livet att snurra på.
Hon påpekar också att känslan av samhörighet kan öka då människor mobiliserar hjälpverksamhet.
Öhman inflikar att hon hört att en del oroar sig för att de inte bryr sig. Men också det är fullt naturligt – hur mycket eller lite vi reagerar har inget att göra med hur mycket vi bryr oss.
– Hur man reagerar är individuellt. Också coronapandemin har påverkat unga på olika sätt. Man kan vara orolig för coronapandemin och världen, sakna och sörja den sociala gemenskapen men samtidigt kan någon ungdom uppleva att studera på distans har varit bra för hen. Coronapandemin har kanske medfört att man lärt sig något om sig själv, säger Boman.
Annina SuominenÅngest är ett vanligt problem hos unga
Ett av tyngdpunktsområdena i Folkhälsans strategi är att stärka den psykiska hälsan hos speciellt barn och unga. Folkhälsans mottagning, som finns i Åbo och i Pargas, erbjuder en lågtröskelmottagning dit unga kan komma utan remiss.
– Det här är ett värdefullt samarbete mellan kommuner och Folkhälsan och Folkhälsan har också fått understöd från svenskspråkiga stiftelser för att förverkliga lågtröskelmottagningen, säger Petra Boman.
Folkhälsan vill lyfta fram budskapet till unga att det lönar sig att söka hjälp – det finns hjälp att få.
– Ingen fråga är för liten eller för stor, det viktiga är att ta sitt mående på allvar och att söka stöd i tid, säger Boman.
På mottagningen går det att tala om exempelvis ångest.
– Ångest är en känsla som alla andra känslor, den förekommer hos alla och är en naturlig del av vardagen. Det hör till en ung människas utveckling. Men samtidigt ska tröskeln att söka hjälp inte vara hög, säger Therese Kullberg.
Ångest kan uppstå av många orsaker.
Av vilka orsaker söker era klienter hjälp?
– Orsaken till att unga söker psykologhjälp hos oss varierar. Ofta handlar det om kompisrelationsfrågor som har lett till depression, ensamhet eller utanförskap. Det handlar inte alltid direkt om mobbning och utfrysning utan mer om hur man upplever sig själv och att man är osäker på sig själv och sin utveckling, säger Sabina Westerbäck, också psykolog på mottagningen.
Till ungdomsmottagningen kan man komma genom att mejla till ung.aboland@folkhalsan.fi eller genom att ringa 044 788 3640, måndagar och fredagar klockan 13–15.30.
Annina Suominen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.