TY-forskare studerar fornsvenska – spår av språket hör hon i vardagen
Minna Sandelin, lektor i nordiska språk vid Åbo universitet, har doktorerat i äldre fornsvenska och vad som styrde satsernas uppbyggnad. Hon försvarade sin doktorsavhandling i januari i år.
– I dag har vi subjekt- och predikatregler som styr väldigt mycket. Men tidigare var det innehållet som styrde ordföljden i stället för grammatiska regler.
Den äldre fornsvenskan anses börja i och med att man övergår till latinska bokstäver i stället för runskrift på 1200-talet.
Att innehållet styrde ordföljden betyder att man valde ordföljden beroende på vad som ansågs vara viktigt eller beroende på vilken information som är ny.
– Egentligen gör vi ännu så i svenskan och i många andra språk. Vi berättar det bekanta först och sedan den nya informationen, men nu tänker vi på ordföljden i termer av grammatik och inte innehåll.
Spår av fornsvenskan lever kvar i de finlandssvenska dialekterna främst i Österbotten men även i Åboland. Själv får Sandelin höra en av de mest konservativa dialekterna i sin vardag.
– I Närpes har dialekten bevarat mycket av fornsvenskan. Där används många gamla böjningsformer och en del uttal påminner om fornsvenskan.
Hon bor sedan många år i Närpes och pendlar till Åbo.
Jacob HjortmanI äldre fornsvenska böjdes ord enligt fyra kasusformer, på samma sätt som tyskan. Från den tiden har vi kvar en del ord med kasusböjningar, så som honom, lagom, till salu eller till bords.
Fyrkasussystemet förändras ganska snabbt.
– Redan på 1400-talet finns det väldigt lite kvar av det, då har vi främst ett system med två kasus som svenskan har idag.
Samtidigt som kasussystemet förändras börjar också grammatiken förändras, så att till exempel subjektet används enligt en grammatik som liknat dagens svenska.
Vad som driver förändringen av språket är omtvistat. En del hävdar att det är övergången till tvåkasussystem som påverkar grammatiken så att den utvecklas mot det vi känner i dagens svenska.
– Det är inte klart att det är det som driver förändringen. Därför ville jag forska vidare och undersöka vilka principer som ligger bakom ordföljden. Det är därför jag valt att fokusera på innehållet och informationen i meningarna, inte i första hand deras grammatik.
Fornsvenskan är svår att tolka. Sandelin har läst gamla lagtexter, religiösa texter och poesi som material för sin forskning.
– Det är som att lära sig ett nytt språk. Till exempel är det vanligt med satser utan subjekt och då måste man förstå helheten för att se vilket subjektet är. För de som skrev texten var det kanske självklart vilket subjektet var.
Fornsvenskan var på sätt och vis lite mer kreativ än dagens svenska.
Sandelin anser att vårt språk har blivit enklare i flera avseenden. Både ordföljden, ordförrådet och böjningsformerna har förändrats och blivit mindre uttrycksfulla.
– Vi blir också försiktigare i hur vi uttrycker oss när grammatiken blir starkare. Fornsvenskan var på sätt och vis lite mer kreativ. Men språk förändras alltid och nu har vi i stället andra sätt att uttrycka oss på.
Liknande forskning har gjorts i andra äldre språk med liknande resultat.
– Det har ändå gjorts förhållandevis lite forskning i fornsvenska om just informationsflödet.
Det är viktigt att det finns personer som kan äldre svenska och Sandelin ser stor vikt i att samarbeta med historiker.
– Vill man studera Finlands historia behövs kunskaper i äldre språkstadier eftersom alla dokument är skrivna på svenska. Samarbete är viktigt här eftersom historiker och språkvetare ser olika saker och kan hjälpas åt i tolkningen av gamla dokument.
En annan del i avhandlingen är en studie i hur man har refererat till personer och föremål i lagtexter.
– Då såg jag skillnader i hur man refererade till män och kvinnor. Männen är ofta subjekt, medan kvinnorna ofta definieras i relation till någon man som mödrar eller systrar.
Det här ger fingervisningar om hur man tänkte på män och kvinnor på 1200- och 1300-talen. Då kvinnor inte hade samma juridiska rättigheter som män.
– Det här var en intressant sak jag märkte när jag studerade lagtexterna. Men det är svårt att säga exakt vad det betyder för synen på kvinnor då.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.