TY-forskare förutspår fler fall av värmedöd i Åbo och andra stora finländska städer
Värmeböljor kommer att förorsaka mer än en och en halv gånger mer dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar i de största städerna i Finland om man inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser.
Det varnar forskare vid Åbo universitet, Helsingfors universitet, Meteorologiska institutet och Arbethälsoinstitutet.
Utrett överdödlighet
I en färsk forskningsrapport utredde de överdödligheten på grund av värmeböljor, som inträffade under somrarna åren 2000–2018.
Forskarna följde över 360 000 personer som bodde i någon av de sex största städerna, det vill säga Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Uleåborg och Åbo.
Under uppföljningsperioden dog sammanlagt 949 personer av hjärt-kärlsjukdom mellan maj och september.
Dödligheten i en hjärtsjukdom var 1,7 gånger större under en värmebölja jämfört med den tidsperiod då medeltemperaturen var 14–20 grader Celsius.
Forskarna definierad0e värmebölja som en period då medeltemperaturen under sju dygn, då både dags- och nattemperaturerna beaktades, var minst 21 grader Celsius.
Prognos för åren 2030–2050
På basis av forskningsresultaten kunde forskarna beräkna en prognos också för kommande dödsfall i hjärtsjukdom på grund av värmebölja för åren 2030–2050.
Forskarna använde två olika framtidsscenarier från den internationella klimatpanelen IPCC.
Antti-Ilari Partanen, specialforskare vid Meteorologiska institutet, säger att värmeindex som beskriver den finländska sommartemperaturen har stigit om man jämför tidsperioderna 1980–1999 och 2000–2019.
– I ett kolfattigt framtidsscenario är uppvärmningshastigheten 0,26 grader Celsius för en nära framtid, medan motsvarande uppvärmningshastighet i ett scenario där mycket fossil energi används är 0,61 grader Celsius.
Fjorton procent eller åtta?
I scenariot med fortsatt stor användning av fossil energi räknar man med värmebölja under 14 procent av alla sommardagar under åren 2030–2050. Det här beräknas förorsaka 7,5 procent av alla sommartida fall av hjärtdöd.
I det mer hållbara scenariot räknar forskarna med värmebölja bara under åtta procent av sommardagarna.
Det skulle leda till 4,4 procent av alla sommartida fall av hjärtdöd.
Forskarna beräknar att det i Åbo och i de andra stora städerna sammanlagt bor 1,8 miljoner vuxna människor under åren 2030–2050.
I scenariot där det fortsättningsvis används mycket fossil energi skulle värmeböljor leda till 298 extra dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar per år.
I det andra scenariot med en mer hållbar utveckling skulle motsvarande årliga dödsfall vara 174.
Under åren 2000–2018 räknar forskarna med att det rådde värmebölja under fem procent av alla sommardagar. Det ledde till 65 dödsfall per år i de sex största städerna.
Också andra faktorer
Forskarna upptäckte också andra faktorer som påverkade sambandet mellan hjärtdöd och värmebölja.
Överdödligheten var störst i tätt bebyggda bostadsområden och i bostadsområden med låg socio-ekonomisk status samt bland dem som bodde i höghus.
Forskarna upptäckte också en ökad risk för att dö av hjärtsjukdom under en värmebölja bland kvinnor, personer över 65 år och bland dem som hade en livsstil med många riskfaktorer, som fetma eller stor alkoholkonsumtion.
Förhindra värmeöar genom planering
Jussi Vahtera, professor emeritus vid Åbo universitet och den som har lett forskningsprojektet, säger att resultaten visar att det snabbt behövs effektiva åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av klimatförändringen.
– Eftersom Finland inte ensamt kan lösa den globala värmeutvecklingen måste vi på nationellt plan anpassa oss allt mer. Risken att dö i hjärtsjukdom på grund av värmebölja var allra högst på områden som är tätt befolkade. Där bildas lokala värmeöar, med högre temperatur är annan stans.
Han betonar att forskningsresultaten ger ett viktigt budskap till städerna om markanvändning och stadsplanering.
– Vi kan undvika dylika värmeöar genom att till exempel bygga parker och andra grönområden. Bostäderna behöver lösningar för att kylas ner, påpekar han.
Forskningen hör till Finlands Akademis forskningsprogram ”Klimatförändringen och hälsa”. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.