Tvisten om den åländska elhybridfärjan: Vägen till skadeståndsdomen steg för steg
Det började 2011 med lagtingets beslut om en kortruttsutredning.
Och slutade den här veckan med hovrättens beslut att landskapsregeringen ska betala 10,5 miljoner euro i skadestånd till konsortiet Finferries/Ansgar för elhybridfärjan som avbeställdes.
Här är alla turer kring elhybridaffären som inte blev av.
Tvisten om elhybridfärjan
2011: Lagtinget gav regeringen i uppdrag att utreda kortruttsystemet. En målsättning var att få ner färjpassen till under en timme. En annan att minska kostnaderna för skärgårdstrafiken.
2014: Landskapsregeringen bryter ner utredningen i sju separata delprojekt där man bland annat analyserar behovet av nya färjor och finansiering, och gör en miljökonsekvensbedömning och en samhällskonsekvensbedömning. Under våren presenteras flera olika förslag, bland annat ett nytt färjeläge på Föglö och en öppningsbar bro över Spettarhålet.
April 2016: Miljökonsekvensbedömningen för västra Föglö offentliggörs och den visar att den mest skonsamma lösningen för miljön är ett färjeläge på västra Gripö.
Februari 2017: Dåvarande infrastrukturminister på Åland Mika Nordberg (MSÅ) åker till polska Gdansk på studiebesök och lär sig mer om färjbygget som ska bli Elektra, en öppen flakfärja som ska drivas med elbatteri.
April 2017: Landskapsregeringen föreslår ett investeringslån på 40 miljoner euro för att finansiera kortruttsprojektet. På 40 år räknar man med att spara 150 miljoner euro i driftskostnader. Hastersboda på östra Föglö blir knutpunkt för rutten mellan Kökar, Föglö och Sottunga. På västra Föglö placeras en hamn på Gripö där det också dras ny väg. En bro byggs över sundet Spettarhålet mellan Degerö och Gripö. Den blir 538 meter lång och har 18 meter seglingsfri höjd och blir således Ålands största bro. På rutten Svinö–Föglö är det tänkt att en eldriven färja ska trafikera.
Juni 2017: Efter en livlig debatt röstar lagtinget för ett investeringslån och en fortsättning på projektet. Omröstningen slutar 16–11. Projektdirektivet för hela kortrutten klubbas av regeringen.
September 2017: Före detta infrastrukturminister och nuvarande lantråd Veronica Thörnroos (C) säger i en intervju med Nya Åland att Centern inte kommer att stoppa kortruttsplanerna om man vinner nästa val. Hon skulle välja att försöka finansiera projektet genom ett extra anslag från riket. Hon är också tydlig med att en tunnel inte är något alternativ.
Oktober 2017:
Miljöbyrån varnar för att den planerade vägdragningen över västra Föglö kan hota både enskilda arter och miljöer med höga naturvärden.
November 2017: Centern kräver att lånefullmakten för investeringslånet dras tillbaka. Ålands natur och miljö, med ordförande Simon Holmström (HI) i spetsen meddelar att man planerar att lägga fram ett seriöst alternativ till regeringens planer på västra Föglö.
April 2018: Markägare på Föglö protesterar och påpekar bland annat problem med buller, miljöpåverkan och sjunkande fastighetsvärde. Landskapsregeringen anhåller om extra anslag på 45 miljoner euro av Ålandsdelegationen för en bro mellan Gripö och Degerö. Flera oppositionspolitiker, däribland Veronica Thörnroos och Harry Jansson, är oroliga för att de ekonomiska förhandlingarna om Ålands nya självstyrelselag äventyras om man samtidigt äskar om 45 miljoner. Regeringen är dock trygg med att anslaget är väl förankrat i Helsingfors.
Juni 2018: Landskapet klubbar vägplanen, och första etappen, för västra Föglö – trots att ett medborgarinitiativ med 1 888 namnunderskrifter mot projektet behandlas samtidigt.
November 2018: I budgetdebatten går oppositionen (Centern) hårt åt projektet och man vill att: upphandlingen av elhybridfärjan till Föglö ska stoppas, Gripö och västra Föglö ska få förbli orörda, och att en tunnel ska byggas mellan Degerby och fasta Åland.
Augusti 2019: Eriksson Bygg skriver avtal för att bygga den nya hamnen på Mellanholm, bron över Spettarhålet och de berörda vägavsnitten. Anbudet är på 26,5 miljoner euro.
September 2019: Landskapsregeringen skriver avtal med konsortiet Ansgar/Finferries för en elhybridfärja och trafiken till Föglö. Anbudet från Ansgar för hela perioden (15 år) ligger på 66,7 miljoner euro. Oppositionen påpekar att lagtinget inte gett fullmakt för en sådan stor affär och undrar om det handlar om en kupp eller ett förbiseende. Det blir känt att landskapet har till vecka 44 på sig att säga upp avtalet om inte västra Föglöprojektet förverkligas i tid. Västra Föglöprojektet blir också en fråga för HFD. Axel Jonsson (ÅF) menar att färjupphandlingen strider mot lagtingsordningen eftersom lånefullmakten inte varit tillräckligt avgränsad till beloppet.
Oppositionen lägger fram ett åtgärdsförslag/kläm om att säga upp avtalet om elhybridfärjan som röstas genom i lagtinget, den har dock ingen juridisk betydelse. Veronica Thörnroos riktar skarp kritik mot den sittande regeringen för att man på förhand inte har gjort en konsekvensanalys av en hävning av avtalet.
– Jag inte ens förstå hur landskapsregeringen täcks lägga fram ett sådant här papper veckor efter att beslutet fattats. Nu börjar man göra en analys av vad konsekvenserna blir om man inte har en parlamentarisk majoritet.
Liberalernas John Holmberg röstar med oppositionen, orsaken är att han en gång för alla vill utreda en tunnel.
Oktober 2019: Centern vinner valet. Veronica Thörnroos får i uppdrag att bilda en ny regering.
November 2019: HFD avslår besväret mot västra Föglö-projektet. Nya elhybridfärjan beställs från ett varv i Polen.
December 2019: Finans- och näringsutskottet uppmanar regeringen att utreda en tunnel till Föglö och omförhandla eller säga upp färjavtalet samt avbryta upphandlingen av infrastrukturprojektet på västra Föglö, något som också finns med i regeringsprogrammet som presenteras kort därpå. 20 december skickar landskapsregeringen ett meddelande till konsortiet om att projektet på västra Föglö kommer att försenas kraftigt.
Januari 2020: Infrastrukturavdelningens biträdande chef och tekniska inspektör Joel Karlsson tilldelas uppdraget att representera landskapsregeringen i förhandlingarna med konsortiet Ansgar/Finferries den 9 januari. Man beslutar också att anlita advokatbyrå Widman & Co Ab för hjälp med juridiska spörsmål. I ett senare protokoll nämns ett möte med konsortiet den 10 januari. Vad som diskuterades nämns däremot inte. 20 januari tilldelas även dåvarande förvaltningschef Dan E Eriksson samma uppdrag. Den 21 januari tas, efter en omröstning i landskapsregeringens plenum, ett beslut om att häva avtalet med konsortiet. Omröstningen slutar 5–2, MSÅ:s Annette Holmberg-Jansson och Fredrik Karlström röstar i stället för att omförhandla avtalet. Under presskonferensen senare samma dag förklarar Holmberg-Jansson att det är den enda frågan där partiet avviker från den övriga regeringens åsikt. Den 22 januari meddelar konsortiet landskapsregeringen att man har mottagit uppsägningen och att ett ersättningsanspråk är på väg.
Juni 2020: Eriksson bygg lämnar in ett besvär mot upphandlingen av infrastrukturprojektet på västra Föglö. Den sittande landskapsregeringen skickar i sin tur in en utredning till JK, justitiekanslern, om förra landskapsregeringens förfarande under elhybridupphandlingen.
Augusti 2020: Nyan skriver att färjan fortfarande byggs på varvet i Polen.
September 2020: Konsortiet meddelar att beräkningarna för ett skadestånd börjar bli klara.
Oktober 2020: 23 oktober lämnar konsortiet in sitt krav på drygt 10,5 miljoner i ersättning till landskapet. Sista betalningsdag för att undvika en rättsprocess är 6 november.
November 2020: Socialdemokraterna lämnar in en åtgärdsmotion där man uppmanar regeringen att omförhandla färjavtalet och genomföra ett köp av fartyget. 25 november lämnar konsortiet Ansgar/Finferries in en stämningsansökan till Ålands tingsrätt.
Januari 2021: Den 29 januari lämnar landskapsregeringen in sitt svar på stämningsansökan till Ålands tingsrätt. I svaromålet skriver landskapet att ”de kostnader och den uteblivna vinst som konsortiet yrkat ersättning för bestrids även som outredda och obefogade” samt att konsortiet redan före valet i oktober 2019 kände till att kortruttsprojektet var i hög grad beroende av valresultatet. Enligt landskapsregeringen har avtalet uttryckligen beaktat en situation där verksamheten inte skulle få anslag i landskapets budget, och att konsortiet i sin tur hade kunnat beakta det när man lämnade sitt anbud. Man skriver också att landskapsregeringen vill göra egna utredningar kring eventuella ekonomiska förluster.
Mars 2021: Landskapsrevisionen kritiserar regeringen Sjögren för upphandlingen av färjan och den tillhörande totalentreprenaden. Revisionen skriver i sin interngranskning att juridisk sakkunskap borde ha anlitats i större utsträckning och att fullmaktsskrivningen för totalentreprenaden, där man gav landskapsregeringen lov att begära in anbud på en hybridfärja, var bristfällig. I interngranskningen konstaterar revisionen också att hela processen kännetecknats av brådska. Senare i mars lämnar konsortiet in en utsaga till tingsrätten där de håller fast vid att landskapsregeringen gjort sig skyldig till avtalsbrott och de håller även fast vid sitt ersättningsyrkande på drygt 10,5 miljoner euro för kostnader och utebliven vinst.
Oktober 2021: Landskapsregeringen lämnar in sin utsago till tingsrätten, där man står fast vid att landskapsregeringen inte har agerat oaktsamt. Landskapsregeringens skriver att konsortiet pressade landskapsregeringen till att säga upp avtalet om elhybridfärjan och att landskapsregeringen ville fortsätta förhandla om en förlikningslösning. De skriver också att konsortiets skadeståndsberäkningar inte är rimliga.
November 2021: Den 4 november når tvisten Ålands tingsrätt i form av en muntlig förberedelse.
December 2021: Landskapsregeringen skriver på köpekontraktet för den norska dieselfärjan Fedjefjord som ska trafikera Åva–Ösnäs. Köpeskillingen ligger på 3,6 miljoner euro.
April 2022: Den 4 april startar huvudförhandlingarna i Ålands tingsrätt. Enligt konsortiets ombud ska ett förlikningsförslag på åtta miljoner euro ha lagts fram i november 2020, vilket inte besvarades av landskapsregeringen. Man hinner hålla en rättegångsdag av fyra innan en av tingsdomarna insjuknar och rättens ordförande Kristina Fagerlund beslutar att skjuta upp förhandlingarna till maj månad.
Maj 2022: Förhandlingarna återupptas 4 maj. Niklas Karlman, biträdande avdelningschef på infrastrukturavdelningen, berättar att han fick veta att han skulle förhandla om att säga upp avtalet först dagen före mötet i november 2020. Enligt den ursprungliga agendan skulle man diskutera en fördröjd trafikstart och när i stället visade sig handla om en uppsägning kom det som en ”total överraskning” för konsortiets ledning som inte fått veta något på förhande. ”Det var naturligtvis inte en så trevlig situation”, säger Karlman under rättegångsförhöret, där han hörs som nyckelvittne. Tre tidigare ministrar, som var med och genomförde upphandlingen, hörs också: tidigare lantrådet Katrin Sjögren (Lib), tidigare finansminister Mats Perämaa (Lib) samt tidigare infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ).
Juni 2022: Tingsrätten meddelar sin dom den 17 juni: Landskapsregeringen ska betala 10,5 miljoner euro, eller rättare sagt 10 524 568,14 euro, i skadestånd till konsortiet. Regeringen anmäler missnöje med domen den 22 juni. Tidigare lantrådet Katrin Sjögren säger i en intervju med Nyan att det inte finns några vinnare. ”Det är sorgligt, från början till slut”, säger hon. Socialdemokraterna öppnar för att väcka misstroende mot regeringen Thörnroos, men beslutar i första skedet att lämna in ett spörsmål tillsammans med Liberalerna, men får inget svar av regeringen som motiverar det med att det ”inte skulle gagna det offentliga Åland”.
Augusti 2022: Landskapsregeringen överklagar tingsrättens dom.
Augusti 2023: Nyan skriver att dröjsmålsräntan för den utdömda ersättningen stigit från sju till elva procent och kostar runt 3 000 euro per dag, eller 1,1 miljoner per år.
November 2023: Rättegången inleds i Åbo hovrätt den 9 november. Ingen ny bevisning presenteras. Förhandlingarna avslutas den 16 november. ”Skönt att det är över”, kommenterar Ansgars vd Tomas Lindqvist efteråt till Nyan. Domstolen meddelar att man hoppas kunna ge en dom före jul.
24 januari 2024: Hovrätten meddelar sin dom som säger att tingsrättens dom står fast och att landskapsregeringen gjort sig skyldig till avtalsbrott och ska betala konsortiet 10,5 miljoner euro i skadestånd.
Carin Karlsson
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.