Marie och Gustav Mandelmanns liv på gården överensstämmer så väl med min väldigt romantiserande bild från barndomen om hur det är att bo och leva på landet. Ni vet – gulliga kultingar, kalvar, kattungar och lamm på gröna ängar bland äppelblom, soluppgång och doft av hö. Jag skulle ju bli bondmora när jag blev stor och leva så där som paret Mandelmann gör – ett naturnära och kolugnt liv på landet.
Det var precis det ordet Gustav Mandelmann använde i ett avsnitt – kolugn. Han konstaterade att kon, som kalvat på natten och sedan följande dag gav kalven överraskande stor självständighet och frihet, var kolugn. Ja, det är väl så kor är tänkte jag roat.
Och medan Mandelmanns gjorde smör och ost, bakade bullar och slog gräset med en lie satt jag i soffhörnet och klurade på ord där för- eller efterleden är en djurbenämning. Jag kom på orden tupplur, hönsmamma, krokodiltårar, björntjänst, hundväder, hundöra, gåshud, hästgöra, fyllkaja, lathund, åsnebrygga, svinaktig, svinrygg, snigelpost, linslus, bokmal, tidningsanka och språkgroda. Listan kan naturligtvis göras mycket längre. För det är uppenbarligen ganska vanligt att jämföra mänsklig verksamhet med djurs.
Utöver dessa ord finns det också en uppsjö olika liknelser med djur, till exempel pigg som en mört, hungrig som en varg, stolt som en tupp, arg som ett bi, listig som en räv, tyst som en mus och flitig som en myra. Dessa bildliga jämförelser lever kvar i vårt språk och säger något om hur vi genom tiderna har uppfattat djurens egenskaper och beteende.
Många av djuren i sammansättningarna är sådana som finns på våra bondgårdar eller i vår natur. Ta ordet tupplur till exempel, som betyder ‘en kort stunds sömn’ och syftar på den korta stund då tuppar står och tar sig en lur. En hönsmamma är en (över)beskyddande mamma som ogärna släpper i väg barnen på egen hand. Här avser man hönor som beskyddar sina ny­födda kycklingar genom att breda ut vingarna över dem. Att någon beter sig svinaktigt är en bildlig jämförelse med svin. En vanlig uppfattning är att de smutsar ner och beter sig oanständigt.
Ordet björntjänst är förresten ett ord som lätt kan missförstås. Den ursprungliga betydelsen av en björntjänst är en tjänst som blir till skada för mottagaren. Ett synonymord är alltså otjänst. Om man inte känner till ordet, kan man lätt tro att det betyder ’stor tjänst’. Så har det också börjat användas i svenskan på senare tid. Numera är det helt enkelt vanligt att det här uttrycket används och tolkas olika.
För den som är intresserad av etymologi, det vill säga ords historia och härkomst, är Svensk ordbok och Svenska Akademiens ordbok till stor glädje och underhållning. Lusläs gärna, gör ett hundöra och bli klok som en uggla.
Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.