Tufft jobb att vara kommundirektör – stress, hot och trakasserier har blivit en del av jobbet
Trakasserier och hot är en del av jobbet för många kommundirektörer. I synnerhet kvinnliga kommundirektörer är utsatta.
Det visar en enkät som utförts av Kommunförbundet, Keva och föreningen Finlands kommundirektörer. 40 procent av kommundirektörerna uppger sig ha utsatts för trakasserier eller hot i sitt arbete under den pågående fullmäktigeperioden. Särskilt kvinnor är utsatta.
Av de kvinnliga kommundirektörerna uppgav 62 procent och av männen 27 procent att de upplevt trakasserier eller hot. Oftast riktar sig trakasserierna mot kommundirektörerna själva, men sju procent uppger att också deras närstående har utsatts för trakasserier eller hot på grund av arbetet som kommundirektör.
I de flesta fall är det fråga om osakliga kommentarer i medierna, riktade trakasserier eller hot per e-post eller sms. Motivet till osakligheterna är i allmänhet protester mot beslut eller personliga skäl, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
– Trakasserierna, hoten och det tilltagande osakliga beteendet har att göra med exempelvis arbetets offentliga karaktär och personifiering av impopulära beslut. Kommunerna har tvingats fatta svåra beslut för att balansera sin ekonomi. Kommunerna har uttryckt önskemål om lagstiftning som skulle ge bättre möjligheter att ingripa mot trakasserier och hot.
Vårdreformen och ekonomin främsta orsakerna till stress
Vid sidan av trakasserierna lider många kommundirektörer av stress, visar enkäten. 84 procent av enkätdeltagarna känner press på grund av ogjort arbete minst en gång i veckan och tre fjärdedelar upplever att de försummat privatlivet på grund av förvärvsarbetet.
Var femte kommundirektör känner sig ganska eller mycket stressad och 38 procent upplever bara lite eller ingen stress.
Det är främst vårdreformen, den detaljerade regleringen av jobbet, det spända världspoltiska läget och inte minst ekonomin som oroar, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen i pressmeddelandet.
– Kommunernas ekonomiska situation är svår, och samtidigt sätter den detaljerade regleringen käppar i hjulet för utveckling av verksamheten. Kommundirektörerna har en nästintill orimlig sits då det är brist på pengar samtidigt som regleringen gör det svårt att ändra på och utveckla verksamheten.
Trots den psykiska pressen trivs kommundirektörena med sina jobb
Misstroende mellan kommundirektören och förtroendevalda upplevs förekomma i en aning mindre utsträckning än för två år sedan och betydligt mindre än år 2020.
Trots det uppger var fjärde kommundirektör uppger att förtroendevalda visat något slag av misstroende under den pågående fullmäktigeperioden. Med stöd av Kommunförbundet har kommunerna börjat arbeta för ett bättre beslutsklimat.
Det finns också positiva inslag i enkäten. Oron över bristen på arbetskraft har minskat. Bara var fjärde kommundirektör oroar sig för detta, medan andelen för två år sedan var 58 procent.
Jobbet må vara tungt, men en övervädligande majoritet av de svarande trivs med sitt jobb. Enligt enkäten är 82 procent av kommundirektörerna ganska eller mycket nöjda med sitt arbete och 83 procent bedömer att deras nuvarande arbetsförmåga är god.
Enkäten om kommundirektörernas arbetshälsa genomfördes i maj–juni och besvarades av 186 stads- och kommundirektörer. Svarsprocenten var 62.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.