SPT 09.02.2021 17:44

— Sett till folkmängden borde antalet nya fall av covid-19 inte vara så många i Vasa eller Österbotten som de för tillfället är, säger Heikki Kaukoranta, smittskyddsläkare och ledande överläkare vid Vasa stad.

— Får Finland 350 nya fall under ett dygn borde Vasa procentuellt ha kring 3 av dessa, men vi har minst dubbelt så många. Vi borde prestera mycket bättre.

Kaukoranta beskriver läget i Österbotten som förskräckligt: Över 50 nya fall uppdagades under helgen, merparten i Vasa, och incidensen översteg 100 för första gången sedan hösten.

— Vi har smitta bland skolelever och sjukvårdspersonal, på gymnasier, arbetsplatser, äldreboenden och handikappenheter. Därtill har vi som mål att vaccinera över 800 personer i Vasa den här veckan. Stundvis känns det tungt.

Tredje högsta incidensen

Antalet nya fall har ökat kraftigt inom Vasa sjukvårdsdistrikt under de senaste veckorna. Sedan slutet av januari befinner sig distriktet i fasen för samhällsspridning för andra gången sedan pandemin började.

Nationellt placerar sig distriktet på tredje plats i fråga om incidensen, det vill säga antalet nya fall per 100 000 invånare under de senaste 14 dagarna.

Orsaken till att smittan sprids mer i Vasa än i övriga Österbotten är, enligt Kaukoranta, att Vasa dels har den tätaste koncentrationen av människor, dels många skolor och hobbymöjligheter, vilket ökar de sociala kontakterna.

— Vi såg tidigt att viruset drabbar större städer och kommuner mest. I jämförelse med Karleby eller Seinäjoki är utbildningsutbudet rikare i Vasa, vilket lockar studerande från olika håll.

Att fallen ökar i landskapet överlag kan, enligt Kaukoranta, bero på hur industrin är uppbyggd: ganska många industrier kräver manuellt arbetemen sådant jobbmotiverar inte finländare eftersom inkomsten är låg.

— I stället lockar branscherna arbetskraft från andra europeiska länder och länder utanför Europa, där coronasituationen kan vara värre.

Den senaste tidens smittspridning bekräftar att vissa miljöer är mer utsatta.

Kaukoranta nämner skolor,boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning i Vasa, äldreboenden och pälsfarmer i norra delen av Österbotten och växthus i södra delen av Österbotten.

— De här miljöerna förklarar en stor del av fallen. Också närheten till Sverige kan vara en bidragande orsak. Finlandssvenskar har starka kontakter över Kvarken, de arbetspendlar men tar också intryck via medier. Sverige hade från början en annan syn på pandemin än Finland, och det har lett till att vi har en större mångfald av röster kring pandemin.

Vill inte peka ut någon

Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt och ledare för den regionala coronasamordningsgruppen, jämför ogärna situationen eller eventuella orsaker till smittspridningen i olika regioner.

Hon konstaterar endast att läget i Österbotten inte är bra.

— Situationen skiljer sig från den i höstas då vi visste att ungdomars festande var den största orsaken och snabbt fick läget under kontroll. Nu har vi smittan på flera ställen och i flera kommuner, och vet inte alltid varifrån den härstammar.

Att smittan nått social- och hälsovården och även drabbat personalen förvärrar saken.

— Smittspårarna gör ett gott arbete. Läget beror inte heller på att det skulle ta längre tid att få provsvaren. Vi har levt med strikta restriktioner sedan oktober. Folk börjar vara trötta. Vi behöver vaccinationerna så snabbt som möjligt.

Enskilt utbrott försämrar på sikt

Mika Salminen, direktör vid Institutet för hälsa och välfärd, håller med om att större städer är mer drabbade av coronaviruset på grund av folkmängden och -tätheten.

Utöver det är det svårt att säga hurdana orter som lättare drabbas, anser han.

— Finland är glest bebyggt, vilket är en fördel. Utanför huvudstadsregionen har det främst handlat om enstaka utbrott kopplade till exempelvis byggbranschen, varvsindustrin, andra arbetsplatser eller studentfester. De är svåra att undvika helt men om man får bukt med utbrotten leder de inte automatiskt till en permanent, dramatisk förändring.

Utbrotten verkar ändå spela en roll för smittutvecklingen, exempelvis i Vasa.

— Innan höstens utbrott, som man lyckades kväsa, hade Vasa endast enstaka fall men efter utbrottet har siffran konstant ökat. Detsamma syns på andra orter. Det handlar ändå om en långsam glöd snarare än en eldstorm, säger Salminen.

En annan ihållande trend är exponeringar på barer.

— Vi får alltjämt rapporter som exponeringar på barer, speciellt i vissa städer. Det är viktigare att tänka på vad man själv kan göra för att undvika att bli smittad än på om man befinner sig på en ort med många smittfall. Att gå på karaokebar är kanske inte det fiffigaste.

Virusvarianternas ökande andel en utmaning

Också Asko Järvinen, överläkare i infektionssjukdomar inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt som toppar incidenslistan, skiljer Helsingfors och Nyland men även Egentliga Finland från de övriga distrikten.

— I huvudstaden har vi hela tiden haft en inhemsk smitta på gång bland befolkningen. På de flesta andra orter handlar det om utbrott som tillfälligt höjer incidensen. Redan tio fall kan höja incidensen rejält på en liten ort.

Järvinen lyfter fram närkretsen och arbetsplatsen som de för tillfället mest utsattaplatserna, framom enskilda orter.

— Smittan sprids ofta där man inte använder munskydd eller är lika alert. Men smittan kan finnas var som helst. Att de nya virusvarianternas andel ökar är också en utmaning. Enligt de värsta scenarierna utgör de redan kring 10 procent av smittfallen i Helsingfors.

Coronavirus en fråga ännu 2022?

I Vasa sjukvårdsdistrikt har coronasamordningsgruppen så gott som tömt sin verktygsback på restriktiva åtgärder.

Smittskyddsläkare Heikki Kaukoranta sätter sitt hopp till vaccineringen av åttioplussare för att undvika de svårare fallen av covid-19. Enbart i Vasa finns 5 000 personer som är över åttio år.

Kaukoranta ser fram emot Österbottens välfärdsområde, som tar över social- och primärvården samt den specialiserade sjukvården år 2022.

— Infektionskontrollen och hanteringen av smittkedjor skulle gå bättre om man utgick från de tre ekonomiska regionerna eller arbetspendlingsområdena, i stället för kommunerna. Men det går inte eftersom vi har så självständiga kommuner. 2022 får vi gemensamma strukturer och bättre möjligheter till samordning.

Kaukoranta ser en risk för att också det nya välfärdsområdet får kämpa med coronaviruset.

— Elden slocknar på ett ställe och blossar upp på ett annat då åtgärdsbesluten fattas i olika takt och saknar koordinering inom EU. Det finns en risk att vi kämpar med coronaviruset ännu 2022.

Jeanette Östman/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln