Trots sparkrav betalar Varha stöd till partierna – forskare: ”En fråga om hur politik ska organiseras”
Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha, betalar så kallade demokratipengar till fullmäktigegrupperna.
Totalt är det ungefär en halv miljon euro som delas ut i partistöd.
Varha står inför stora ekonomiska utmaningar och måste spara över 160 miljoner euro och Varhas styrelse har beslutat att inleda förhandlingar med Finansministeriet om hur ekonomin ska lösas.
Varha delar ut 6 000 euro per fullmäktigeledamot till partierna. Alla partier ÅU frågar använder en stor del av pengarna till att anställa en sekreterare som koordinerar fullmäktigegruppens verksamhet, förbereder inför möten och ordnar träffar där de förtroendevalda kan samtala med medborgarna.
De största partierna i Varhas fullmäktige, Samlingspartiet och SDP, uppger också att pengarna går till utbildning av ledamöterna samt kommunikation.
Samlingspartiet största gruppen
För samlingspartiets del, med tjugo platser i fullmäktige, innebär stödet en summa på 120 000 euro.
Juha Rantasaari, verksamhetsledare för Samlingspartiet i Egentliga Finland, anser att det är viktigt att partierna får stödet. Enligt honom möjliggör det att arbetet inom fullmäktigegruppen görs med en hög kvalitet.
– Det är en värdefull sak. Demokrati har ett pris och för Varhas del är prislappen under en halv miljon euro, säger han.
Stödet för hela fullmäktige är drygt 470 000 euro. Rantasaari påpekar att summorna är små jämfört med Varhas budget.
– En del säger att stödpengarna är stora summor och att der är ett slöseri. Men de är egentligen väldigt små summor och de används för viktiga ändamål. Hur pengarna får användas är noga reglerat och måste redovisas, säger han.
Stödet sänks med 17 procent
Varha planerar att sänka stödsumman från 6 000 till 5 000 euro. Kaija Hartiala, Samlingspartiets fullmäktigegrupps ordförande, säger att man sparar på alla sätt det är möjligt.
– Det är en sänkning på ungefär 17 procent. Skulle man spara med samma procent på alla utgifter skulle vi enkelt hålla oss inom budgetens ramar. Men gruppstödet är så litet i förhållande till hela budgeten, säger Hartiala.
Hon påpekar också att de mötesarvoden Varha betalar till ledamöterna är låga jämfört med resten av landet och att Samlingspartiets fullmäktigegrupps medlemmar ofta själva betalar sina resor när man till exempel besöker sjukhus.
Nina Söderlund är Vänsterförbundets fullmäktigegrupps ordförande i Varha och är även invald i Varhas styrelse.
– Mötesarvodena i Varha är låga i jämförelse med hela landet. Därför ansåg vi att det är bättre att sänka partistödet istället för att sänka arvodena, säger Söderlund.
Vänsterförbundet anställer en sekreterare på deltid med partistödet.
– Det är ett stort jobb att koordinera alla möten för fullmäktigegruppen, nämnder och utskott. Vi ordnar också träffar både med medborgare och med vårdpersonal. Utan partistödet skulle vi inte klara av det, säger hon.
SDP anställer en kommunikatör
Förutom lönen för fullmäktigegruppens sekreterare, betalar SDP även en del av lönen för en kommunikatör. SDP är Varhas fullmäktiges näst största parti med sexton platser. Det betyder att de får 96 000 euro i partistöd.
– Kommunikatören sköter hemsidan och våra sociala medier. Med stödet ordnar vi även utbildningar för fullmäktigegruppen och evenemang där vi träffar medborgarna. På så vis blir vi mera tillgängliga för människorna, säger Talvikki Jori , SDP:s fullmäktigegrupps sekreterare.
Också SFP anställer en sekreterare på deltid.
Merja Fredrikson, hur viktigt är det för er att få pengarna?
– Det är väldigt viktigt. Annars kan vi inte informera medborgarna eller förbereda ärenden som tas upp i fullmäktige och jobba fram strategier. Det har varit viktigt, åtminstone här i början, säger Fredriksson, SFP:s fullmäktigegrupps ordförande.
En fråga om hur politik ska koordineras
ÅU frågar Linnéa Henriksson, universitetslektor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, om tanken bakom partistödet. Hon beskriver det som en fråga om hur demokrati ska organiseras.
– Många tänker sig att beslutsfattandet endast sker vid möten, men i praktiken är det mycket arbete som ligger bakom. Någon ska ha tid att läsa igenom förslag, och ta reda på information och tänka till. Partigruppen ska träffas och diskutera ärenden och ordna tillfällen där man kan fråga medborgarna om deras åsikter. Allt sådant ska organiseras och ofta krävs det att någon är anställd för det, säger hon.
– I mindre kommuner och orter sker det mycket på frivillig basis, men när organisationen blir större som ett välfärdsområde blir arbetsbördan också större. Vill man inte att välfärdsområdet ska stödja partiernas verksamhet måste man fråga sig vilka andra finansierings alternativ som är rimliga.
Hur tänker du kring att man betalar ut pengar till partierna även om Varha nu måste spara mycket?
– Partistödet i sig ser jag inte som en problematisk sak. Men det är hälsosamt att föra en diskussion om hur mycket som betalas och vad som är rimligt att organiseringen av det politiska arbetet kan kosta. Hur stort stödet kan vara i relation till sparåtgärder är förstås en viktig fråga, säger hon.
Henriksson jämför stödet till partiernas verksamhet med stödet till organisationer inom civilsamhället så som Röda korset.
– Just nu diskuteras regeringens nedskärningar i stödet till civilorganisationerna väldigt mycket. I praktiken är det ett stöd som i stort sätt används på samma sätt som partistödet. Pengarna används för att koordinera en verksamhet som finansieras med andra pengar, säger hon.
Henriksson är förutom universitetslektor i offentlig förvaltning även aktiv lokalpolitiker i Raseborg och sitter i stadsfullmäktige för SFP.
Yle var först med att rapportera om välfärdsområdenas stöd till de politiska partierna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.