Trots politisk enighet om Kuppisträdgården backar Åbos jätteplan ett steg – ”Snart hinner planen bli gammal innan den träder i kraft”
Vad det ska bli av Kuppis koloniträdgård har blivit den detaljfråga som överskuggar allt annat i Åbos nya generalplan, som består av åtta stora tematiska helheter.
De politiska partierna har som bekant enats om att koloniträdgårdsområdet bevaras som rekreationsområde utan höghusbyggen.
Mycket mer än bara koloniträdgården
Men eftersom generalplanen innehåller utvecklingslinjer för väldigt mycket mer än bara koloniträdgården är politikerna inte ännu färdiga att skicka generalplanen, som ska gälla till 2029, till stadsfullmäktige för beslut.
I stället remitterade stadsstyrelsen enhälligt hela stora generalplanepaketet tillbaka till stadsmiljönämnden.
Stadsstyrelsen har nämligen gjort två ändringar sedan nämnden behandlade generalplanen förra veckan.
Den ena handlar om att ett område vid korsningen av Tammerforsvägen och Vahtovägen som ska få beteckningen A i stället för P, där A står för bostadsområde till skillnad från P, som står för område för service.
Den andra är att skolbyggnaden Juhana Herttuan koulu inte ska få beteckningen ”värdefull byggnad” i generalplanen. Dess eventuella skyddsvärden kan i stället utredas i en aktuell detaljplan för området.
Till nämnd, sedan kommentarer, sedan nämnd igen
Efter att stadsmiljönämnden har tagit ställning till det här uppdaterade generalplaneförslaget, där också koloniträdgårdens nya framtid ingår, får stadsborna en ny chans att kommentera den nyaste versionen.
Eventuella anmärkningar ska sedan behandlas innan nämnden får den omarbetade generalplanen på sitt bord på nytt och sedan går den igen vidare till stadsstyrelsen och kanske i den versionen ända till fullmäktige.
Det var tänkt att fullmäktige skulle fatta beslut om planen i mitten av december, men den tidtabellen håller knappast nu.
Många omröstningar förutspås
SFP:s veteranpolitiker Ulla Achrén, medlem i stadsstyrelsen, säger att det troligen blir ett mycket långt stadsfullmäktigemöte på nästa års sida som i stället får fatta beslut om generalplanen.
– En fråga som det säkert blir omröstningar om i fullmäktige är om det ska gå att bygga höghus i områden med egnahemshus eller bara i centrum.
När stadsmiljönämnden förra veckan behandlade generalplaneförslaget röstade politikerna i nämnden i nio olika omgångar.
– Samtidigt handlar generalplanen om jordnära saker, som är lätta att förstå. Därför är det bra att de som är direkt folkvalda i stadsfullmäktige får rösta och framföra sina åsikter.
Arkiv/Anja KuusistoRiksdagsvalet i april 2023 kan också påverka hur politikerna är benägna att rösta.
– Men det skulle vara bra om vi fick generalplanen godkänd så snabbt som möjligt, säger Achrén.
Många års arbete för kort tid
Generalplanen ska rita upp de stora utvecklingslinjerna i Åbo till 2029. Dit är det mindre än sju år.
– Vi har diskuterat att processen inte kan vara så här omfattande. Ett sätt att lösa det är att i stället göra delgeneralplaner för vissa områden, som Åbos öar, säger Achrén.
Hon påpekar också att det kommer att dröja länge innan några synliga förändringar sker i Åbo också efter att generalplanen har fått godkänt.
– Sedan ska det göras detaljplaner och först sedan kan något byggas. Då är vi nog ganska nära 2029 redan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.