Trögt före i Kimitoön
Kommunerna har ekonomiskt sett flera goda år bakom sig. Staten har sett till att överskotten ökat i nästa alla kommuner.
Statens frikostiga penningutdelning har ändå inte löst kommunernas grundläggande problem. Mera pengar till kommunerna har inte omvandlats till en befolkningsökning.
Kommuner längre bort från de regionala centralstäderna har en längre tid haft en nedåtgående befolkningstrend. Även Kimitoön kämpar med en minskande befolkning.
Enligt portalen Lounaistieto.fi har Kimitoöns invånarantal under år 2022 minskat med 56 personer. Kimitoön hade i slutet av fjolåret 6558 invånare.
Det finns flera naturliga orsaker till befolkningsminskningen på Kimitoön. Många stora arbetsgivare har de senaste åren slutat med sin verksamhet och flera statliga instanser har nästan helt upphört med sin verksamhet i kommunen. Även befolkningsstrukturen skapar problem som måste lösas. Av Kimitoöns befolkning är drygt 35 procent över 65 år.
Kimitoön är inte på något vis den enda kommunen som har bekymmer med befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen. Flera kommuner i Egentliga Finland har samma dilemma. Enligt prognosen, som hittas i samma portal, kommer Kimitoöns befolkningsminskning att fortsätta.
Fram till år 2030 kommer befolkningen att minska med ytterligare 480 invånare i Kimitoön. Motsvarande siffra i Pargas är 662 invånare. Dessa kan jämföras med S:t Karins, där befolkningen väntas öka med 4002 personer under samma tid.
En dylik utveckling är absolut inte önskvärd. Redan nu börjar man se en skillnad mellan ett Finland som växer och ett Finland som avfolkas. Det här betyder att också resurserna måste omfördelas. Tanken att hålla hela landet livsdugligt börjar bli allt mera osannolik.
Det är inte alldeles enkelt att påvisa vilka beslut som behöver fattas för att bryta urbaniseringstrenden. Det som ändå torde vara klart är att taktiken med att vänta och se, inte kommer att rädda landsbygden. Kommunerna måste våga tro på framtiden och sina styrkor och också vara beredda att göra konkreta satsningar.
I synnerhet i Kimitoöns kommun verkar det finnas stor beslutsvånda. Det verkar nästan som om man i Kimitoön borde ha både exakt och detaljerad information om framtiden, innan man vågar fatta beslut.
Kimitoöns kommuns ekonomi är mycket stark i dag och överskottet förväntas växa de kommande åren. När ska Kimitoön våga satsa på framtiden om inte nu? Ett konkret exempel: Kimitoön kunde de kommande 15 åren varje år göra ett underskott på 1 miljon euro. Efter 15 år skulle man vara på noll. Noll är inte dåligt för en kommun. En kommun ska inte samla mera pengar än nödvändigt av sina invånare.
Kimitoöns velande i frågan om boende för äldre, kan man inte lyfta på hatten för.
Det är alltid bekvämt och tryggt att vänta och se. Inom politiken kan det till och med uppfattas som vishet. Men väljer man vänta och se, finns det också risk att man väljer bort framtiden.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.