SPT 05.06.2021 11:00

Från en korvfabrik i en källare i Skata i Jakobstad till en företagskoncern med en omsättning på nästan 360 miljoner euro inklusive en export värd 14 miljoner euro – i år fyller Snellmans köttförädling 70 år.

Karl, 86, Per, 84, och Henry, 81, Snellman var tonåringar när de började jobba i fabriken som deras bröder Kurt och Lars Snellman då nyss hade grundat, året 1951.

Kurt hade utbildat sig till korvmästare och båda hade jobbat vid andelslaget Österbottens kött. De var övertygade om att de skulle kunna jobba effektivare och mer ekonomiskt.

Den första fabriken var 30 kvadratmeter stor.

— Vi anställdes då Kurt och Lasse ansåg att det behövdes förstärkning. Alla fem satt i styrelsen och hade samma lön oavsett om vi jobbade som vd, marknadsföringschef eller springpojke, säger de tre yngre, kvarvarande bröderna.

Jennifer Granqvist/SPT

Karl jobbade främst med bokföringen, Henry med styckning och på expeditionenmedan Per inledde som springpojke för att därefter jobba med försäljning och marknadsföring.

Efter Kurt blev Karl vd, därefter Per. Samtliga bröder har hoppat in och styckat kött och blandat korv när det behövts.

— Det är bra att upprätthålla sitt eget kunnande inom basproduktionen. Vi jobbade mycket. Söndagen var helgad utom kring julen då vi kokade julskinkor dygnet runt för att hinna med leveranserna, säger Karl.

Vägrar börsen

Än i dag har Snellman sitt huvudkontor och den huvudsakliga köttförädlingen i Jakobstad, men numera finns den på Granholmen en bit utanför centrum.

Enbart slakteriet i den nuvarande fabriken har en våningsyta på 5 000 kvadratmeter. Snellman är Jakobstads största privata arbetsgivare. Av koncernens totalt 1 700 anställda jobbar 1 200 i Jakobstad.

Både internt och i marknadsföringen betonas Snellman som ett familjeföretag med starka lokala rötter. Bolaget är inte börsnoterat.

— Nej, det är lättare att hålla fast vid grundvärderingarna om vi inte är börsnoterade. Företaget bygger på en övertygelse om alla människors lika värde oavsett personliga egenskaper som hudfärg eller modersmål. Börsbolag drivs främst av pengar, säger Per.

Snellmans köttförädling/SPT

Från början genomsyrades företaget av en tro på förutom god korv, så på Gud och Guds välsignelse.

Nätverken inom den laestadianska rörelsen, brödernas religiösa hemvist, har betytt mycket och kopplingen kvarstår: släktingar har axlat en del höga poster och andra uppgifter inom koncernen.

— Vi lärde våra barn att ingen ska drömma om en ledande post bara för att hen är barn till oss. Hen ska utbilda sig och ha den kunskap som krävs för de olika posterna, säger Per.

Även bland den övriga personalen och stödfunktionerna finns personer och företag med anknytning till rörelsen.

— Så blir det när de egna nätverken är stora. Alltid känner någon någon när det behövs arbetskraft eller externa tjänster. Men det är personens lämplighet som avgör, säger Karl.

Jennifer Granqvist/SPT

Första i sitt slag i Finland

Enligt bröderna var de föregångare på flera sätt, bland annat genom att ta fram nya produkter. Influenserna kom bland annat via kontakter i köttbranschens dåvarande högkvarter Tyskland, Österrike och Nederländerna.

Medvurströkningen automatiserades med en tysktillverkad rökningsugn på 1960-talet. Ugnen var den första i sitt slag i Finland och väckte stor uppmärksamhet.

Snellmans köttförädling/SPT

På 1970-talet blev Snellman det första företaget inom köttindustrin som började erbjuda egen intern utbildning. I dag erbjuder Snellman tre nivåer av utbildning inom köttförädling i samarbete med Hämeen ammatti-instituutti i Tavastehus.

År 2010 var företaget det första inom den finländska livsmedelsbranschen att ta bort smakförstärkaren natriumglutamat ur sina produkter.

— Vi ville redan från början minimera användningen av onödiga tillsatsämnen. I dag är trenden att frångå onödiga tillsatsämnen stark, säger Henry.

Herren ville annorlunda

En av flera avgörande satsningar var, enligt bröderna, etableringen av försäljningskontor över hela Finland och på Åland från 1970-talet till 1990-talet.

Samtidigt anställdes kvinnor som distriktschefer.

— På den tiden var företagens representanter i regel män. Våra representanter skulle marknadsföra mat och där inger kvinnor ett stort förtroende. Därtill skulle de marknadsföra produkterna till köpmännen, som var män, säger Per.

Kvinnor har också i övrigt betytt mycket för Snellman.

— Våra fruar tog hand om hemmet och oss när vi jobbade långa dagar, säger Karl.

Jennifer Granqvist/SPT

Att våga satsa under kriser är en av brödernas lärdomar. Företaget var exempelvis mitt i en ny byggfas av fabriken i Skata då Finland drabbades av den världsomfattande oljekrisen på 1970-talet.

Oron för framtiden var speciellt stor för Per, Karl och Henry som i det skedet byggt egnahemshus och skuldsatt sig, och tvingades ta inteckningar på husen som säkerhet för företagslånen.

— Innan krisen fanns 150 privata korvfabriker i Finland, efter krisen fanns cirka 15 kvar. Snellman var en av dem som överlevde. Vi har flera gånger varit oroliga för att företaget ska gå omkull. Men Herren ville annorlunda, säger Karl.

Prioriterar Jakobstad

Bröderna, i dag över 80 år, gick i pension som 60-åringar. Sedan dess har de ingen beslutsrätt i företaget, men de håller sig underrättade via företagets familjeråd, månatliga rapporter och regelbundna möten med ledningen.

Att företagets nästa storinvestering, en fabrik för 11 miljoner euro, placeras i Jakobstad är en självklarhet om man frågar dem.

— Står valet mellan Jakobstad och en annan ort ska investeringen helst ske i Jakobstad. Vi är Jakobstadsbor och Österbottningar. Vi har fått mycket av staden och invånarna, och vill ge tillbaka.

Snellmans köttförädling/SPT

Enligt bröderna har utvecklingen stagnerat på en viss nivå i Jakobstad, och det grämer dem.

— Staden är trevlig att bo i men den marknadsförs inte tillräckligt. Det finns företag som skulle passa här, säger Per.

Enligt bröderna är framgångskonceptet cementerat i företagets dna: verksamheten måste ständigt utvecklas. Stagnation betyder tillbakagång.

— Det har varit klart för oss. Vi har varit nyfikna och utåtriktade. Vi har också sagt till våra barn och barnbarn att de som fått en begåvning ska ta vara på den. Kräver det exempelvis att de förkovrar sig en tid utomlands så ska de göra det, säger Per.

Vad företagets framtid beträffar är de förtröstansfulla.

— Då vi ser utvecklingen i världen så ser vi inte begränsningar utan möjligheter. Det är bara att ta vara på dem.

Jeanette Östman/SPT

_{En del av informationen är hämtad från företagets Snellmans webbplats.}

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln