Trivsamt på Högsåra också då ön har tystnat efter sommaren – marthorna har mycket på gång, nu senast klädbyte
Rena fyndet! Jenny Örnell-Backman provar något i svart som Gunilla Örnell t.v. tycker passar bra. I bakgrunden Clara Henriksdotter Puranen (skymd), Monica Jansén, Stina Jansén och Birgit Örså. Foto: Monica Sandberg
Vad händer då sommargästerna försvinner och Högsåra tystnar?
Ja, åtminstone har inte byns marthor långtråkigt. De möts var tredje vecka – men ses förstås också ofta annars eftersom ön (i närheten av Kasnäs, i Kimitoöns kommun) numera har bara ett fyrtiotal invånare.
I onsdags var det igen dags för ett marthamöte, den här gången med klädbyte som tema.
– Det har Marthaförbundet lanserat för flera år sedan och vi har haft klädbyte några gånger, säger Gunilla Örnell, ordförande för Högsåra marthaförening.
10.000 båtburna besökare
Så packas kassarna upp och vardagsrummet hos kvällens värdinna, Jenny Örnell-Backman, förvandlas snabbt till en boutique med personlig betjäning – ”det här skulle passa dej” och ”det här är precis din färg”.
Skratt blandas med kommentarer om felköp och urvuxet. Det är ett glatt mingel, efter ett glatt kaffedrickande där smörgåsar med Trygves gravade sik och Görans vassbuk tävlade med värdinnans tårta.
Roligare än klädaffär, tyckte Stina Jansén och provade något nytt. T.h. granskar Clara Henriksdotter Puranen en tröja. Foto: Monica Sandberg
Så ingen är ledsen här över att sommaren är slut och ön tystnar?
– Nej, nu laddar vi så vi orkar vara trevliga igen i sommar, säger Stina Enberg.
– Det är bara skönt då det blir tyst, säger Monica Jansén.
– Med tanke på att vi har bortåt 10.000 besökare som kommer med båt, plus dagsbesökarna som också de är jättemånga, så blir det ju en väldig skillnad då hösten kommer. Å andra sidan är här flera fritidshusägare året om, säger Örnell-Backman.
”Som en motorväg med båtar”
Hon tillägger, att då man har vant sig vid att ön är absolut tyst så reagerar man på ljud.
– Plötsligt hör jag något och tänker att vad i all världen, men det är bara grannen Ulf Örså som ställer i gång pensionatet inför sommaren.
Gunilla Örnell tillägger att man på hösten på motorljudet kan känna igen fiskodlarbåten, eller båtar från grannön Tunnhamn.
– Men på sommaren är det som en motorväg med båtar utanför vårt hus, säger Clara Henriksdotter Puranen.
”Bor du på Högsåra ännu?”
Hon tillägger att så många frågar henne ”bor du på Högsåra ännu?” att hon snart får lust att i sin tur fråga ”bor du faktiskt i Helsingfors fortfarande?”
Hon har inte bott hela livet på Högsåra men nog så länge att hon vet uppskatta sådant som inte finns någon annanstans.
– Till exempel den vackra kyrkogården i skogen. På Allhelgona brann bara gravljusen och ovanför välvde sig vintergatan, det var en närmast magisk syn.
– Att Högsåraborna samlas här på julafton klockan tre för att önska varandra god jul och sjunga ”Härlig är jorden” är den vackraste jultradition jag vet, tillägger Henriksdotter Puranen.
Stina Jansén säger att hon under tre dagar i Åbo kanske säger ”kiitos” åt någon expedit, men på Högsåra stannar man och pratar med varandra.
Marthorna brukar sköta det mesta
Marthaföreningen har 32 medlemmar, som inte har brist vare sig på idéer eller engagemang.
– Tack vare marthaföreningen har jag varit till en massa ställen som jag aldrig annars skulle ha kommit mig till, säger Henriksdotter Puranen.
– Det är tack vare Gunilla som vi har fått se så mycket, hon har så många kontakter, säger Stina Enberg.
Härnäst blir det glögg och grötafton. Ja, officiellt kanske det finns någon annan arrangör men dels är alla Högsårabor med i alla sina föreningar (och dem finns det många av) och dels är det ändå marthorna som brukar sköta det mesta.
Mörkt och dimmigt, men färjan går
Så tiden blir inte lång även om novembers mörker och dimma sveper in byn så man knappt skymtar ljusen på fasta Kimitoön då man åker tillbaka med sista färjturen.
Att färjan går så ofta och är så sjöduglig är ett av byns glädjeämnen.
Klädbytardagen är en idé som Marthaförbundet lanserade 2013 och som går ut på att spara på miljön genom att inte slänga kläder utan byta med varandra.
Stina Enberg t.v. och Ulla Örså kollade en blå jumper. Foto: Monica Sandberg
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.