Tre väglag i Pargas hann få högre finansiering för vägförbättring – nu är statens pengar slut
– För tillfället pågår säkert tiotusentals likadana projekt runt om i Finland, säger vägdisponent Ari Lindell där han står och övervakar arbetet med att förbättra beläggningen på Skråbbovägen i Pargas.
En väghyvel åker fram och tillbaka en bit bakom honom och plattar till det nya ytskiktet på vägen. Samtidigt slipar den på lutningen av vägen, så att regnet som småduggar ner från himlen rinner rätt.
Lindell säger att det blev fart på väglagen runt om i landet efter att staten höjde andelen stöd som betalas från 50 procent till 70 förra året, och därför förverkligas rekordmånga projekt just nu.
– Men nu är pengarna slut. Så även om stödet på 70 procent i princip finns kvar, så beviljas det inte mera eftersom det inte finns ekonomi att backa upp det.
Lindell fungerar både som övervakare och planerare för projektet på Skråbbovägen och han visar den bärighetsmätning som gjordes innan arbetet påbörjades.
– Här ser man tydligt vilka vägavsnitt som hade störst behov av en förstärkning, säger han medan hans finger följer en graf som går både ovanför, men mest nedanför en röd linje som representerar den kritiska bärighetspunkten.
Robin SjöstrandArbetet som görs på Skråbbovägen är i all enkelhet att gräva diken, förbättra avrinningen, förstärka underlaget och byta vägtrummor. Totalbudgeten ligger på runt 130 000 euro.
Närings-, trafik- och miljöcentralen följer sedan upp arbetet och betalar ut stöd retroaktivt. De håller också koll på de budgetplaner som kommer in och godkänner eller förkastar dem.
– Det ser faktiskt ut som att vi landar duktigt under den budgeterade summan, det är jag riktigt nöjd med, säger Lindell.
En reflexvästklädd man hoppar ur väghyveln. Sami Kankare från Pemar driver den firma som vann budgivningen för jobbet på Skråbbovägen.
– Det är stor konkurrens om sådana här jobb just nu. Det innebär små marginaler för att få dem, säger han.
Efter jobbet med Skråbbovägen kommer hans firma att göra samma förbättring på Pärnäsvägen och Lillpärnäsvägen på Kirjala – också där med Lindell som vägdisponent. Lindell håller dessutom i trådarna för ytterligare ett projekt på Siggnäsvägen på Lemlax. Det är lite större och ligger just nu i marknadsdomstolen – Lindell hoppas på att arbetet ändå hinner inledas i år.
Robin SjöstrandKankare berättar att hela jobbet på Skråbbovägen tar runt sex, sju veckor, och eftersom de inledde i början av juni är de snart klara. Den största utmaningen har varit att Skråbbovägen är en lång väg med många boende.
– Vi får hela tiden hålla koll på trafiken som går till och från husen, så arbetet tar förstås lite längre i och med det, säger Kankare.
Två personer jobbar heltid med vägen. Förutom det har de använt sig av en sprängare och lastbilar som levererar grus och kross.
Räknar med sänkta underhållskostnader
Höjningen av statens andel vid vägförbättringar var ganska betydande för att små väglag skulle lockas att ta steget, och många hoppade på chansen när höjningen kom.
Så var det också för Skråbbo enskilda väglag. Väglagets ordförande Lillemor Johansson berättar att de hade planerat en förbättring i tre, fyra år och att det till stor del var den ökade finansieringen som fick dem att slå till.
– Ari är sommarboende längs Skråbbovägen. Att vi har haft en vägdisponent bland våra egna spelade nog in när vi bestämde oss för att genomföra det här. Det är främst han som planerat och fixat, men visst har det blivit en del extra jobb för styrelsen också, säger hon.
Hon berättar att väglaget höjde årsavgiften för ett par år sedan, för att kunna spara in tillräckligt med pengar för att genomföra projektet.
– Det är en höjd kostnad ett tag, men å andra sidan så räknar vi med sänkta underhållskostnader när förbättringen är klar.
Johansson berättar att vägen är så gammal att den ursprungligen byggdes för häst och kärra.
– Det finns all orsak att förbättra bärigheten här, då vi är runt 50 boende längs vägen.
Robin SjöstrandFör Johansson själv kom den största överraskningen när en vägtrumma längs vägavsnittet byttes ut.
– Den var i så dåligt skick att den nästan var mer hål än trumma, säger hon.
Att byta ut en vägtrumma som har kollapsat är också betydligt dyrare än att genomföra ett planerat byte.
– Nu gick hela arbetet på fem, sex timmar. Om trumman kollapsar kan det ta dagar innan man får tag i en entreprenör som kan utföra ett akutbyte, och då är bilarna fast på andra sidan, säger Lindell.
Väglaget räknar med att den nya ytan håller i sex, sju år innan man måste fylla på med ytmaterial igen.
– Resten av underhållsarbetet sker enligt behov – förutom snöröjningen som är på entreprenad, säger Johansson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.