Carina Holm 09.01.2019 04:00

Stormen Aapeli har bedarrat och också på hårt drabbade Åland har de flesta hushåll återfått elektriciteten.
Tidigare Kimitobon Jenny Henriksson i Jomala var utan el i 112 timmar (ÅU 8.1.2019).
Det är nästan fem dygn utan el.
Också i sydvästra Finland var 15 000 hushåll utan el efter stormen.
En del avbrott var längre, andra kortare, men täta, så att hushållsapparater slogs av och på och ljudligt larmade varje gång.
ÅU skrev på ledarplats om samhällets beredskap när det gäller elförsörjningen under och efter stormar (4.1.2019).
För att komplettera: hur är det med det enskilda hushållets beredskap i fall av ett längre elavbrott?
Förmodligen lite si och så, som med mycket annat.
Samtidigt finns det skäl att fundera på den egna beredskapen.
Fler stormar kommer att komma, och trots allt fler nedgrävda elledningar kan vi inte räkna med att alltid ha el, även om tillgången till el är något de flesta tar för givet och inte ägnar så många tankar, förrän avbrottet är ett faktum.
Yle Österbotten berättar om Agneta Glad, som efter två dagars elavbrott hade 16 grader inomhus (3.1.2019).
Det är ingen katastroftemperatur, kan många tycka, men hur känns det om temperaturen fortsätter att sjunka?
Många hus har värmelagrande spisar, som kan eldas med ved. Sådana hushåll klarar värmen också under ett längre elavbrott, om det bara finns ved.
Många hushåll saknar dock sådana och en mysig öppen spis är ingen långvarig värmekälla.
Värmen är en sak, vattnet en annan.
Fastigheter på landsbygden utan kommunalteknik märker snabbt av ett elavbrott, eftersom vattenpumpen slutar fungera.
Då hjälper det inte med egen borrbrunn på gården.
Utan fungerande vattenpump kommer det inget vatten i kranen och toaletten går att spola en eller högst två gånger.
Sedan är vattnet i behållaren slut och det kommer inget nytt.
Hur många av oss har flera liter vatten i reserv i källaren?
En tredje aspekt på ett längre elavbrott är maten.
Så länge frysen hålls stängd klarar sig varorna en tid också utan el.
Den första dagen kan man äta corn flakes och bröd, som inte behöver värmas på en spis eller i en ugn, den andra knäckebröd och krossad tomat.
Men hur många moderna hushåll har ett förråd med mat som mättar en familj i flera måltider utan att tillagas först?
Alla har inte vedspis att ta till i matlagningen när elen tryter.
På Åland har många strömlösa hushåll haft glädje av grillen ute i trädgården.
Nöden är förvisso uppfinningarnas moder, men har vi koll på vår egen beredskap?
Är vi förberedda?
Klarar vi oss utan att kunna ladda telefonen och kolla vad det står på till exempel myndigheternas webbsidor?
Har vi en batteriradio och batterier som fungerar? Hittar vi i så fall en sådan radio också i mörker?
Vet vi att hushållet har fungerande ficklampor eller pannlampor?
Det finns de som har reservgeneratorer, men det finns också många, många hem där man inte har tillgång till någon sådan reservlösning.
Enligt Juha Hassila, sakkunnig vid räddningsbranschens centralorganisation SPEK, har finländarna en bra krisberedskap.
Över nittio procent säger att de skulle klara sig i tre dygn på den mat som finns i hemmet (Svenska Yle 5.1.2019).
En beredskap på tre dygn med förråd av livsmedel och hygienartiklar, och annat som behövs för att i värsta fall klara sig utan utomstående hjälp är rekommendationen.
Beredskap är som en försäkring: man hoppas att den inte ska behöva användas, men är glad att ha den då den behövs.
Beredskap handlar också om trygghet och om att försöka bevara kontrollen också då saker utanför ens kontroll inträffar.
Jenny Henriksson i åländska Jomala lyfter fram sammanhållningen bland ålänningarna.
Grannar har ställt upp för varandra och både företag och privatpersoner har engagerat sig och öppnat sina lokaler eller hem för de stormdrabbade. (ÅU 8.1.2019.)
Sammanhållning är också en viktig del av beredskapen.
Räcker russinförrådet och vattenflaskorna vid behov också till grannen?

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln