Förflytta dig till innehållet

Tränarskandal har skadat grenens rykte — men skridskotjejer från Pargas och Åbo älskar sina fem träningar i veckan

Foto: Pia Heikkilä


Fördomarna mot synkroniserad konståkning har ökat ytterligare i vinter.
Turerna kring den omsusade Mirjami Penttinens träningsmetoder i Helsingfors har hos många väckt djup misstro mot hela grenen.
Salla Sergelius suckar. Hon är ordförande för föreningen Kaarinan Taitoluistelijat och van vid negativa kommentarer.
— Det första folk brukar säga då de hör om min hobby är ”Aj den där grenen där alla har ätstörningar?” säger hon.

Foto: Pia Heikkilä


Det är fredagseftermiddag i S:t Karins ishall och på isen tränar ett 20-tal flickor i åldern 9-12 år — från Åbo, Pargas och S:t Karins.
— Jag har varit med länge och vi har inte haft ett enda fall av ätstörning hos oss, säger Sergelius.

Aktiva föräldrar. Salla Sergelius och Camilla Strandell-Laine. Foto: Pia Heikkilä


Hon förnekar inte att grenen är tuff. Det krävs många timmars slit på isen och hård disciplin. Idag lördag är Sergelius egen dotter med i FM-tävlingar med laget Diamond Edges (i klassen för 11-16-åringar.)  Tävlingen hålls i Helsingfors.
— Det är en underdrift att säga att jag är nervös. Lyckligtvis är ungdomarna själva mycket lugnare, säger Sergelius.
Nästa helg tävlar kring 2000 skridskoåkare i Gatorade Center i Åbo. Då står Kaarinan Taitoluistelijat för sin största insats under säsongen: en av deltävlingarna i den nationella toppserien. Kring 1000 åskådare per dag väntas.

Fr.v. Tilda Laine, Åbo, Vera Myllymaa, Pargas, Nea Dahlqvist, Åbo, Stella Aspelin, Pargas och Emilia Sundström, S:t Karins. Foto: Pia Heikkilä


På isen tränar laget Golden Edges inför tävlingarna — som är säsongens viktigaste.
— Nej! Vi är inte nervösa. Då man började tävla var man nervös, men nu glömmer man allt då man kommer ut på isen, säger Tilda Laine,  12 år och elev i Sirkkala skola.
Hon har åkt skridskor sedan hon var tre år. Det har kamraterna från Pargas, Åbo och S:t Karins också gjort. Man börjar med skridskoskola — och sedan drar grenen en med sig.
Flickorna känner till debatten som förts efter att tränaren Mirjami Penttinen i Helsingfors stängdes av till följd av sina osakliga träningsmetoder. Men de har själv aldrig ens varit i närheten av liknande upplevelser.
— Våra tränare är snälla. De uppmuntrar oss så att vi vill lyckas, säger Nea Dahlqvist, 12 år och elev i Sirkkala och Stella Aspelin, 12 år och elev i Malms skola i Pargas.

Foto: Pia Heikkilä


Inom föreningen har man noggrant följt med och diskuterat allt som hänt inom grenen efter Penttinens avstängning.
— Naturligtvis har vi igen en gång rannsakat oss och funderat över om liknande saker kunde hända hos oss. Vi har gått igenom rutiner. Vi har granskat vilka kanaler barnen och ungdomarna har att uttrycka sig till vuxna, om någonting osakligt skulle ske på träningarna, säger Salla Sergelius.
Hon säger att föreningens stil är öppen. Föräldrarna får alltid vara med på läktaren och följa med träningen.
I omklädningsrummet vid tävlingar finns alltid en lagledare — oftast en förälder — med, tränaren är inte ensam med barnen.
— Med barnen och ungdomarna har vi diskuterat vad skillnaden är mellan osakligheter och att tränaren ställer hårda krav och förväntar sig disciplin. Träningarna är och måste vara tuffa för att ge resultat. Men det betyder inte att tränaren får trycka ned eller behandla någon fult, säger Sergelius.
Föreningar har 360 aktiva medlemmar och 8 lag. Alla tränare är utbildade. Föreningen har en huvudtränare och 3-4 andra som leder träningar många timmar i veckan.
Därtill finns ett 20-tal som håller enstaka träningstimmar. Att till exempel frivilliga föräldrar skulle hålla träningar är uteslutet, grenen är för tekniskt krävande.
Golden Edges är ett av tävlingslagen och tränar målmedvetet, fem gånger i veckan. Träningarna är mellan 2 och 3,5 timmar per gång.
Varje gång tillbringas en stund på isen, men träningen varieras med element från balett, redskapsgymnastik, koreografiövningar i jumpasal och en del styrketräning. Ensidigt är det inte, och aldrig tråkigt.
— Det är inte för mycket träningar! Man är så van och det är så roligt, säger Vera Myllymaa 9 år från Pargas och Emilia Sundström, 12 år från S:t Karins.

Drickapaus. Foto: Pia Heikkilä


De siktar på en bra placering vid de nationella tävlingarna nästa helg. Allt ska klaffa under de tre minuterna som programmet framförs av gruppen på 16 flickor.
— Men det är så bra att man inte är ensam utan alltid har laget, säger Tilda Laine.
Förutom uppfattningarna om de hårda träningsmetoderna och ätstörningarna förknippar många synkroniserad konståkning med höga kostnader.
Och visst är det dyrt — mellan 2000 och 2600 euro per år i grundavgift. Därtill kommer ännu en del övriga kostnader och föräldrarna förväntas dessutom delta i olika talkoarbeten.
Hur många timmar lägger du själv ner på föreningsjobbet?
— Det är ingen idé att räkna dem. Jag har ett avlönat arbete dagtid, men tillbringar så gott som alla kvällar här i ishallen, eller med andra uppgifter inom föreningen, säger Salla Sergelius.
I Kaarinan taitoluistelijat kämpar man dessutom hårdare med ekonomin än i grannföreningarna VG i Nådendal och Turun Riento. De behöver inte betala för istiden eftersom de tränar i kommunalt ägda hallar.
I S:t Karins är ishallen numera privatägd och föreningen betalar 150 euro per timme istid.
— Jag önskar trots allt att ännu fler skulle inse vilken glädje och nytta barn och ungdomar har av att tävlingsidrotta. De ger  levnadskunskap för resten av livet. I lagidrott lär man sig att ta hänsyn till varandra, säger Salla Sergelius.
Camilla Strandell-Laine, en aktiv förälder i föreningen, håller med. Hon skrinnade själv i ungdomen och nu har hennes dotter fortsatt. Minnena från uppväxten och skridskoträningarna är bara goda. Hon har återupptagit hobbyn i föreningens vuxengrupp Vintage Edges.
— Då njuter jag och glömmer min ålder!
LÄS OCKSÅ: Om en vuxen säger till ett barn att det här stannar mellan oss, så finns det förmodligen tvärtom all orsak att skrika högt

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter