Förflytta dig till innehållet

Trädgårdsavfall dumpas på stadens marker i Pargas – kan få otrevliga konsekvenser

Mikael Heinrichs
två män och en kvinna inspekterar trädgårdsavfall
Grönserviceplanerare Daniel Falck (t.v.), miljövårdschef Carl-Sture Österman och Viivi Paasonen vid stadens teknikenhet oroar sig för dumpningen av trädgårdsavfall på stadens marker.

Pargas stads teknikenhet har den senaste tiden kontaktats av en del invånare som märkt av en oroväckande trend.

Alltmer trädgårdsavfall som hör hemma antingen i den egna komposten, som kan göras till flis eller som hör hemma på Rauhala avfallscentral hittas på olika ställen i staden.

Förutom att det är olagligt att dumpa trädgårdsavfall på annans mark kan det orsaka andra problem med trädgårdsrymlingar, både i form av invasiva arter eller skadedjur.

Viivi Paasonen på stadens teknikenhet säger att det nu som då kommer samtal och feedback om detta.

– Oftast är det någon som lyfter ett beskyllande finger för att det ser ut som det gör. Samtidigt ser följande att någon annan redan dumpat på ett ställe och följer efter, det blir ett slags ond cirkel av det hela. Mottagningen av räfsavfall, ris och kvistar vid Rauhala avfallscentral är gratis, påminner hon.

I mån av möjlighet går det också att fråga Parfix om hjälp med att transportera bort trädgårdsavfall om man inte själv har möjlighet att göra det.

Kan leda till problem

Stadens miljövårdschef Carl-Sture Österman påminner om att det särskilt på hösten dumpas en hel del äpplen och annan frukt från trädgårdar som i sin tur kan locka till sig möss, råttor och andra djur och blir en sanitär olägenhet. Hjort och rådjur som äter frukt och andra växtdelar kan också sprida fästingar med sig.

– Det finns vissa platser som olovligt använts för dumpning, också av stora mängder, i åratal, säger han.

blomlökar och annat trädgårdsavfallMikael Heinrichs
Trädgårdsavfall kan sprida oönskade gäster i naturen.

Äter resurser som inte finns

Grönserviceplanerare Daniel Falck på staden påminner om att det med trädgårdsavfallet också kan spridas fröer och växtdelar från främmande arter som inte hör hemma i den finländska naturen.

Dessutom kan den spanska skogssnigeln – mer känd som mördarsnigeln – sprida sig den här vägen.

– Då staden tvingas städa upp andras trädgårdsavfall äter det av våra redan nu knappa resurser, samtidigt som det ökar stadens klimatavtryck. Vissa landskapstyper är väldigt känsliga, som till exempel ängar och torrängar. Det finns många växter som kan se anspråkslösa ut, men är väldigt speciella för våra trakter.

Vresrosen fortfarande på agendan

Vresrosen eller Rugosarosen är en annan växt som också på sina ställen spritt sig via trädgårdsavfall. Den är en invasiv art som enligt statsrådets förordning senast från och med 1.6.2022 ska börja utrotas.

– Vi känner till några ställen där vresrosen spridit sig till stränder och där vi redan gjort mindre insatser och vi kommer igen att göra upprop för talkoinsatser kring vresrosen, säger Falck.

Falck gläder sig däremot över de parkfadderavtal som man redan knutit, där privatpersoner och föreningar förbinder sig till att sköta om olika områden för det allmänna goda.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter