Torvalds om massiva stödpaket inom EU: ”Det finns många länder och politiker som slickar sig om läpparna och bara väntar på att vi ska betala mer”
Krisåret 2020 godkände EU ett omfattande ekonomiskt återhämtningspaket.
I Finland bedyrade regeringen att paketet är en engångsföreteelse, men det pågår ständigt diskussioner om återkommande stödpaket, enligt Elsi Katainen (C/Renew) som deltog i en pressträff som arrangerades av Europaparlamentets representation i Finland på fredagen.
— Vår grupp i Europaparlamentet är splittrad över frågan, säger Katainen som själv tar avstånd från idén.
PressbildÄven Henna Virkkunen (Saml/EPP), Miapetra Kumpula-Natri (SDP/S&D), Heidi Hautala (Gröna/EFA), Silvia Modig (VF/GUE/NGL) och Nils Torvalds (SFP/Renew) medverkade på pressträffen.
Frågan om gemensam finanspolitik är politiskt svår i Finland, bland annat eftersom Finland i reda pengar betalar mer än man får.
— Återhämtningspaket har varit på allas läppar ända sedan stödpaketet godkändes. Det finns många länder och politiker som slickar sig om läpparna och bara väntar på att vi ska betala mer. Det är en farlig väg att gå, säger Nils Torvalds.
Många blickar ligger nu på Frankrike som tar över EU-ordförandeskapet efter årsskiftet. Frankrike har under ledning av president Emmanuel Macron förespråkat mer gemensam finanspolitik.
— Macron har ändå konstaterat att det finns flera länder som är emot gemensamma lån, han betonar i stället behovet av gemensam ekonomisk politik, säger Heidi Hautala.
SPT/Anna BackBudgetregler efterföljs inte
På torsdagen publicerade Finlands Näringsliv EK ett linjedokument som var kritiskt till stödpaket på EU-nivå.
Organisationen är ändå försiktigt positiv till att fördjupa och förnya det ekonomiska samarbetet på flera punkter.
EK anser bland annat att stabilitets- och tillväxtpakten behöver förnyas och bygga på landsspecifika kriterier. Enligt pakten borde medlemsländerna i nuläget hålla budgetunderskottet inom 3 procent av bnp och hela den offentliga skulden under 60 procent av bnp.
— Pakten är inte trovärdig eftersom man inte följer reglerna och inte kommer att kunna följa dem, kommenterar Silvia Modig.
Modig anser samtidigt att man behöver göra en skillnad mellan investeringar och löpande utgifter medan EK anser att det är problematiskt att särskilja mellan olika sorters skuld.
— Skuldgränser borde inte få sätta stopp för gröna investeringar, säger Modig.
Miapetra Kumpula-Natri säger att budgetunderskottet inte nödvändigtvis avspeglar ett lands ekonomiska situation.
Hon hänvisar till ekonomen Johnny Åkerholm, tidigare chef för Nordiska investeringsbanken, som presenterade sin analys i samband med publiceringen av Finlands Näringslivs linjedokument.
— Budgetreglerna är en dålig mätare på det ekonomiska tillståndet i ett land. Ett land kan ha ett stort budgetunderskott, men samtidigt göra investeringar som stödjer tillväxten. Eller så kan ett land ha budgeten i balans utan att göra nödvändiga ekonomiska förnyelser, säger Kumpula-Natri.
Henna Virkkunen (Saml) anser däremot att man inte ska skapa kryphål i budgetbestämmelserna.
— EK:s utspel är intressant, men det behövs någon slags gemensamma budgetkriterier, åtminstone inom eurozonen. Alltför slappa budgetregler försvagar den ekonomiska hållbarheten för hela området, säger Virkkunen.
Erik Sandström/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.