Europaparlamentet öppnar för möjligheten att få understöd från Europeiska havs- och fiskerifonden för skyddsjakt på arter som skadar fiskbestånden, till exempel skarv och säl.
Möjligheten till stöd ingår i Europaparlamentets förslag till Europeiska havs- och fiskerifondens regelverk för åren 2021-2027.
– Vi vill understryka att skyddsjakt ska vara tillåtet. På så sätt kan vi få mer inhemsk fisk till salu, säger Svenska folkpartiets Europaparlamentariker Nils Torvalds som är med i Europaparlamentets liberala grupp Alde.
Storskarven skyddas av Europeiska unionens (EU) fågeldirektiv och skarvjakt är för tillfället tillåtet med undantagstillstånd från närings- trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Enligt Torvalds har det dock visat sig vara svårt att få undantagstillstånd i Fastlandsfinland.
– På Åland har man tillåtit skyddsjakt på skarv, vilket naturligtvis har en inverkan på yrkesfiskarnas fångster.

Varför är Åland mindre strikt i sin tolkning av EU:s direktiv?

– Det här är en fråga jag ställt många gånger, men omvänt. Varför har vi så besvärliga myndigheter i Fastlandsfinland att det är svårt att få tillstånd för skyddsjakt?

Enligt Torvalds sänder Europaparlamentets beslut en tydlig signal till de finländska myndigheterna.
– Om Europaparlamentet är av den åsikten att man kan få understöd för skyddsjakt på skarv, borde de finländska myndigheterna förstå att ompröva sin linje.
I sitt beslut slår Europaparlamentet också fast att yrkesfiskare ska kunna få ersättning på skador som orsakats av skarvar eller sälar.
Riktlinjerna för Europeiska havs- och fiskerifonden formuleras i trepartsförhandlingarna mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd. Det nya Europaparlamentet kommer att rösta om förhandlingarnas resultat efter Europaparlamentsvalet.