SPT 03.02.2021 15:19

Birkalands tingsrätt i Tammerfors inledde på onsdagen huvudförhandlingen i ett uppmärksammat fall där en sierraleonsk man står åtalad för grymma krigsbrott i Liberia åren 1999–2003.

Den åtalade, Gibril Massaquoi, som har bott i tio år i Finland är på sannolika skäl misstänkt för grova krigsförbrytelser. Listan på de brott som han misstänks för är lång.

Massaquoi står åtalad för mord, grova våldtäkter, utnyttjande av barnsoldater, kannibalism, tortyr, grovt krigföringsbrott och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Åklagaren yrkar på livstids fängelse för dåden.

— Offren har varit försvarslösa och brotten har varit grova. Dödandet av civila har varit systematiskt och har pågått en lång tid, säger statsåklagare Tom Laitinen.

Enligt Laitinen hade Massaquoi en ledande ställning i den sierraleonska rebellgruppen Revolutionary United Front (RUF) som på Liberias tidigare president Charles Taylors begäran deltog i landets andra inbördeskrig åren 1999-2003. Cirka 150 000 till 300 000 civila ska ha dödats i samband med de väpnade striderna.

Mördade barn och gruppvåldtäkter

Massaquoi har enligt åtalet dödat civila som bland annat spärrades in i byggnader som antändes, varefter offren brändes ihjäl. Barn har inte heller förskonats i våldsorgierna. Barnen har antingen tvångsvärvats som soldater eller dödats i summariska avrättningar under Massaquois vakande öga. Förnedringen och skymfandet av Massaquois offer ingick i våldsutövningen, uppger åklagaren.

— Massaquoi har beordrat och själv deltagit i en gruppvåldtäkt av sju försvarslösa kvinnor i Hassala och Foya. Kvinnorna mördades efter våldtäkten, säger Laitinen.

Mikael Sjövall/SPT

De magstarkaste grymheterna involverar tortyr och kannibalism.

— Massaquoi har styckat en del av sina dödsoffer och därefter beordrat sina soldater att tillreda mat av människokött, säger Laitinen.

Medan uppläsningen av åklagarens stämningsansökan pågår i Tammerfors rör Gibril Massaquoi inte en min. Han gör inte heller något försök att skyla över sitt ansikte eller undvika ögonkontakt med domarna. Massaquoi lyssnar lugnt och behärskat på tolken som redogör för de grymheter han åtalas för.

I den bakre delen av rättssalen har en afrikansk familj bänkat sig för att följa med rättegången. I publiken finns en liten baby som högljutt kommenterar åklagarens åtalspunkter.

Brott mot folkrätten

Enligt statsåklagaren strider gärningarna mot de folkrättsliga Genèvekonventionerna som slår fast hur civilbefolkningen ska behandlas och skyddas i väpnade konflikter.

— Den åtalade har förstått att de civila inte har kunnat försvara sig och att de var obeväpnade. Han har därmed brutit mot folkrätten genom att kränka deras fysiska integritet, säger Laitinen.

Centralkriminalpolisens förundersökningsmaterial omfattar knappt 3 900 sidor, inklusive bilagor. Största delen av bevisföringen grundar sig på vittnesmål och förhör i Liberia. Gibril Massaquoi har därtill identifierats på ett videoklipp där han uttalar sig som talesperson för rebellgruppen RUF.

— Gärningarna är exceptionellt grymma och har orsakat obeskrivligt lidande för dem som har torterats och dödats. De dödades familjer har också utsatts för ett fruktansvärt lidande, säger Laitinen.

Försvaret bestrider åtalen

Gibril Massaquois försvarsadvokat Kaarle Gummerus var kortfattad i sitt bemötande av åklagarens genomgång på onsdagen.

— Min huvudman bestrider åtalen och säger att han inte har gjort sig skyldig till det han åtalas för. Han har inte varit på de platser vid de tidpunkter som anges i åklagarens stämningsansökan, säger Gummerus.

Enligt Gummerus har Massaquoi inte varit i Liberia efter 2001.

— Min huvudman är inte den person som avses i de här åtalspunkterna, säger han.

Mikael Sjövall/SPT

Gibril Massaquoi medger ändå att det är han som figurerar i videoklippet, som visas i förundersökningsmaterialet, och att han har haft en aktiv roll som talesperson i RUF.

— Våra vittnen i Liberia kan intyga att de har sett Gibril Massaquoi delta i de våldshandlingar han åtalas för, säger statsåklagare Tom Laitinen.

Enligt Birkalands tingsrätts processplan fortsätter rättegången i Tammerfors till och med den 12 februari. Därefter fortsätter behandlingen av rättsfallet i Liberia med lokala vittnesmål. I maj återupptas rättsbehandlingen i Tammerfors. Domslutet väntas i höst, uppger Birkalands tingsrätt.

Mikael Sjövall/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln