Torkan hotar spannmålsskörden
Glest mellan bråddarna. Många grödor har tagit stryk av den extrema torkan. Jordbrukaren Björn Abrahamsson på Mielisholm hoppas att hans vårvete börjar växa ordentligt bara regnet kommer. Foto: J-O Edberg
Den extrema torkan har gjort att grödorna tagit stryk. Många odlare är hårt utsatta och oron är stor över hur stort skördebortfallet blir.
I slutändan betyder det minskade intäkter. Jordbrukarna riskerar att drabbas att betydande inkomstbortfall till följd av torkan.
Jordbrukare Björn Abrahamsson på Mielisholm i Pargas är för sin del ännu inte oroad över situationen men läget börjar bli kritiskt.
– Kommer det inte regn inom de närmaste veckorna blir det oroväckande. Då finns det risk att det blir ett sort bortfall i skörden, säger han.
Abrahamsson odlar vete, havre och råg.
Bråddarna gror ojämnt och är glesa, de är i stort behov av regn.
Gårdens vallodling har ändå tagit mest stryk av torkan.
Vallen används till ensilage som går till foder i uppfödningen av dikor på gården.
Gräset har inte vuxit och frodats tillräckligt, men det måste skördas innan axbildningen för att man ska kunna utnyttja proteinet i växterna.
– Gräset är nu så stressat av torkan att det snart börjar bilda ax och måste skördas. Normalt brukar vi ta den första ensilageskörden i veckan innan midsommar, säger Abrahamsson.
– Som det ser ut nu blir den första skörden hälften mindre än det normala. Vi får i stället hoppas på att det två följande skördarna blir goda, säger han.
De minskade skördarna gör att gården sannolikt måste köpa in spannmål och anpassa utfodringen av djuren. Det kan eventuellt också bli aktuellt att minska antalet djur till vintern.
Mycket beror på hur stort skördebortfallet blir.
Abrahamsson räknar med att torkan kan orsaka ett inkomstbortfall för gården på upp till 20 procent.
Men det förutsätter att det kommer regn inom de två närmaste veckorna och att det regnar i lämpliga mängder.
– För mycket regn på en gång kan förstöra skörden, säger Abrahamsson.
I värsta fall kan torkan orsaka ett inkomstbortfall på 40 procent.
Men gårdens ekonomi är enligt Abrahamsson så pass bra att man tillfälligt klarar av ett betydande inkomstbortfall.
– Likviditeten är god och vi har också möjlighet till tilläggsfinansiering om det behövs. Det gör att vi klarar av ett dåligt år.
Men det finns lantgårdar som har det betydligt sämre ställt, säger han.
– Det finns gårdar som har stora lån och dålig ekonomi, mot dem slår torkan hårdare, säger Abrahamsson.
Växtodlingsrådgivare Peter Fritzén vid Finska hushållningssällskapet instämmer.
– Många jordbrukare har det kärvt och kämpar med dålig lönsamhet då kostnaderna ökar och priserna sjunker. För spannmålsodlarna har spannmålspriserna nu sjunkit sex år i rad, säger han.
Torkan gör inte saken lättare.
– Situationen är allvarlig. Det är rekordtorrt på åkrarna, grödorna gror ojämnt och det är glest mellan bråddarna, säger Fritzén.
Enligt Fritzén är växtperioden nu inne i ett kritiskt skede då bråddarna bestockar sig och skjuter sidoskott, en process som har betydelse för hur stor skördemängden blir.
– Det behövs regn för att det här ska lyckas fullt ut. Får vi inget regn snart är det bäddat för katastrof, säger Fritzén.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.