Torkan bränner odlingarna – jordbrukare: ”Blir inga toppskördar i år”
En sådan här torka har Thomas Lindroth, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) i Åboland, hittills inte stött på under alla sina år som jordbrukare i Kimito.
– Men märkligt länge såg man inte några tecken på den, både trädens löv och grödorna har hållits gröna tills den här veckan. Tidigare år har allt gulnat betydligt snabbare, säger han.
Nu börjar värmeböljan hur som helst slutligen ta ut sin rätt. Det mesta lider, konstaterar Lindroth, men ett sädesslag har det ändå värst.
– Kornet är nog illa ute just nu, det håller på att brännas bort, säger han.
Lokala regnskurar och utdragen vår också två bovar
Det är ändå inte bara torkan i sig som har medfört problem, utan också de, som Lindroth kallar, ”exceptionellt lokala” regnen.
I Pargas har man fått mindre vatten än i Kimitoön, men enligt honom har de få regnskurarna som kommit inte bara varierat inom Åboland eller byarna i närheten av varandra, utan också på hans egen mark.
– Det är fråga om skillnader på bara några kilometers håll. En odling kan ha fått vatten medan en annan har blivit utan, säger han.
Det här i samband med årets utdragna vår, som gjorde att perioden för sådd sträckte sig från de normala fyra veckorna till nästan det dubbla, medför i sin tur att variationen åkrarna emellan är stor.
– Följden är att vi nu har grödor som är i fullständigt olika faser och som kan kräva helt olika åtgärder, säger han.
ÅU-foto.Regn nödvändigtvis inte räddningen
Men efter frågan om hur snart grödorna behöver vatten för att klara sig ställer Lindroth en motfråga: är det verkligen vatten vi vill ha?
Regn behövs såklart, men han påpekar att det inte nödvändigtvis är en så stor räddning som man kanske skulle kunna tro.
Dels har de lokala regnen gjort att alla bönder inte önskar sig samma sak, dels kan hårda regnskurar i det här skedet innebära nya grönskott som måste rensas bort, förklarar han.
– Tidigare har de flesta jordbrukare i Åboland önskat sig ganska liknande förhållanden, men så är det nog inte i år och det är ovanligt.
”Hoppas vi kan skörda det lilla vi får”
Höstsäden mår däremot förhållandevis bra och visar positiva skördepotential, menar Lindroth.
Men också den är beroende av vätan, och han påpekar att en liten regnskur inte ger så mycket, medan en större kan förstöra allt. Det är en svår balansgång.
Svårare är det också att hoppas på något specifikt, då variationen mellan jordbruken inom regionen är så stor.
Det är trots allt en risk alla bönder går in med varje år, poängterar han.
– Det ser inte ut att bli en så ljus höst och några toppskördar blir det knappast det här året. Men vi ska hoppas att vi alla fall får skördat det lilla som finns, säger Lindroth.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.