Torgets solvärmesystem är i gång – men ännu är det annan värme som smälter snön på ytan
Ännu värms inte salutorget i Åbo av sitt omtalade solvärmesystem.
Snön på torget smälts även denna vinter med värmen från returvatten i stadens fjärrvärmenät.
Men det är inget konstigt, säger Nikolas Salomaa. Han är vd för bolaget NollaE som utvecklat torgets solvärme.
– Det tar sin tid att värma upp en miljon kubikmeter lera. Det tar fem år för systemet att nå full effekt, säger han.
På grund av förseningarna i torgbygget har energipålarna under torget hittills bara laddats med värme under en sommar.
Nästa vinter ska solvärmen vara med och smälta snön, är det tänkt.
– Kanske den hinner användas lite för snösmältning också denna vår. Vi får se, säger Salomaa.
Solvärmesystemet
- Utnyttjar torgets yta samt leran under torget.
- På sommaren samlar systemet värmeenergi från solen med hjälp av rör under torgets stenyta. I rören cirkulerar en vatten- och glykolblandning.
- Det varma vattnet pumpas ner i hundratals så kallade energipålar som finns i leran under torgparkeringen. De funkar samtidigt som vanliga pålar för att stabilisera leran.
- Leran runt energipålarna värms upp. I mitten av systemet är det cirka 35 grader varmt när ”batteriet” är fulladdat.
Värmer upp annat
Men systemet värmer nog redan upp annat än torgytan, påpekar han. Torgparkeringen, affärsvåningen under Wiklund där S-Market finns samt alla torgpaviljonger värms redan med solvärmen.
– Varje paviljong drar lika mycket energi som ett våningshus. Det är rätt mycket, konstaterar Salomaa.
Han säger att systemet fungerar som tänkt, låt vara att cirka 10 procent av systemet varit ur bruk eftersom värmeslingor under torgytan gått sönder.
Salomaa säger att det inte beror på värmesystemet i sig. NollaE levererade bara systemet med slingorna som de provansträngde innan de gjöts in i betong. Där tog NollaE:s ansvar slut.
Flera lager
På den betongen finns ett lager jordfuktig betong och sedan torgets ytstenar.
Som de flesta Åbobor säkert märkt har torget och gatorna runtomkring drabbats av försänkningar, ibland riktigt djupa gropar. Det har i sin tur gjort att värmeslingor skadats och börjat läcka.
Nikolas Salomaa säger att han inte är expert på vad som gått fel, men menar att läckorna med säkerhet har samma orsak som de stora groparna i marken. En på rätt sätt byggd betongkonstruktion bildar inte hål i terrängen.
Han pekar ut flera lösa torgstenar.
Jean LindénOch på gatorna runt torget kör ju tunga bussar hela tiden.
– Vi satt och lunchade på Deliberi någon gång i augusti. Genom fönstret såg vi en grop i gatan där slingorna var synliga. De hade inte gått sönder ännu. Vi mejlade till staden och sa att det lönar sig att åtgärda gropen innan slingorna skadas, berättar han.
Snön visar att det finns rektangulära sektioner på torget där snön inte smälter. Det beror på trasiga slingor.
Salomaa säger att totalt cirka 2 000 kvadratmeter av slingorna var ur bruk i höstas.
– Som mest fanns cirka 30 områden som inte fungerade. Men nu har flera av dem åtgärdats, och allt ska nog fixas.
Värmeslingorna under torgstenarna är indelade i 96 sektioner. Börjar en slinga läcka stängs sektionen av.
Sedan gäller det att hitta läckan, plocka bort ytstenarna och reparera slingan.NollaE har alltså inte ansvar för det, men Salomaa konstaterar att det är ett arbetsdrygt jobb.
Kan man också styra förbi läckan om man vet var den är?
– Jo, varje sektion är indelad i tolv slingor. Vet man exakt var läckan är kan man stänga av bara den slingan.
Jean LindénFem kontrollrum
Vi går ner i ett av de fem pannrumsliknande rum i torgparkeringen där slingorna under torgytan förenas med energipålarna nere i leran.
Längs ena väggen löper en rad rör med pumpar, ventiler och spakar. Bakom varje spak finns ett rör som leder ner till 36 av energipålarna.
Vi går ut i den nedre parkeringshallen under torget. Salomaa pekar ut täcklock på golvet. Under dem finns fördelningsbrunnar där systemets vätska cirkulerar till och från pålarna i leran.
Jean LindénVi ställer oss mitt i hallen. Salomaa konstaterar att vi står mitt på lerbatteriet.
I leran under oss är det nu cirka 20 grader varmt. Det räcker för att ge den nedre parkeringsvåningen en rätt behaglig temperatur.
Under golvet finns isolering. Annars skulle det i framtiden bli för hett i hallen då leran om några år når en temperatur på 30–35, maximalt rentav 40 grader, säger Salomaa.
I sitt normaltillstånd, alltså utan något värmesystem, skulle leran vara cirka 8 grader, säger han.
Det gigantiska lerbatteriet är indelat i några zoner: mitten, som är varmast, sedan en zon där leran ska bli cirka 25 grader, och så en ytterzon med lägre temperatur.
– Runt systemet finns en gränszon som är några tiotal meter bred. Den finns till för att hålla temperaturen ungefär på samma nivå som innan systemet installerades. Det fanns ju de som var oroliga för hur systemet skulle påverka husen runtomkring.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.