Tolvåriga Silmu bor på Nötö – är hennes ö en bobar ö? Nytt skärgårdsprojekt har sparkat i gång
Skoldagen inleds med modersmål, engelska, matematik och musik. Tolvåriga Silmu Laaksonen sitter på sitt rum på andra våningen i Nötö handel med sin laptop och följer med undervisningen.
Silmu går i årskurs sex i finska Ulkosaariston koulu i Korpo och på måndagarna jobbar hon på distans.
På eftermiddagen vankas det gymnastik. Då brukar läraren skicka videomaterial som de elever som jobbar på distans ska följa.
Monica ForssellLaaksonen är en av de cirka 500 personer som bor året runt på någon av de öar i Åboland som inte nås med landsvägsfärja. En handfull barn har så lång väg till skolan att de en del av veckan är inkvarterade hos familjer på undervisningsorten.
På måndagar och fredagar deltar Silmu i undervisningen hemifrån och på tisdag, onsdag och torsdag är hon inkvarterad hos en familj i Korpo. Då åker hon i väg med förbindelsebåten Baldur på måndagskvällen eller skoltaxibåten på tisdagsmorgonen och återvänder i slutet av veckan.
Monica ForssellHemma på Nötö blir då mamma och de två katterna Jätski och Viki.
Hur känns det att vara borta en del av veckan, brukar du få ledsamt hem?
– Nej, svarar Silmu lite förvånat. Det går hur bra som helst att vara borta från Nötö några dagar i veckan tycker Silmu som efter att ha bott snart ett år på Nötö är en van resenär.
Monica ForssellFör skärgårdsfamiljer som Laaksonens är en del av öns så kallade bobarhet att familjens barn har möjlighet att gå i skola, trots att familjen är bosatt på en ö i skärgården. Men det finns förstås också andra aspekter som bidrar till en ös bobarhet: Tillgång till daghem, äldreomsorg, hälsovård, jobbmöjligheter hur lång tid det tar att ta sig till fastlandet, är alla delar av det som ingår i en ös bobarhet.
Monica ForssellPia Prost vid Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi leder ett färskt projekt kring just öars bobarhet. I Finland finns det hela 80 000 personer som bor på öar eller i områden som är splittrade av vatten. Skärgårdshavet är världens ötätaste skärgård.
Ändå finns det förhållandevis lite fakta om öarna och hur villkoren för att bo på öarna egentligen ser ut.
– Det här är någonting som vi vill ändra på med det här projektet. När det fattas beslut i Finland som berör vår skärgårdsbefolkning måste det finnas korrekt fakta att tillgå, annars landar besluten fel, säger Prost.
En annan sak som temanätverket Habitability vill påverka är att Finlands skärgårdsdelar börjar uppfattas som en mer enhetlig del av Finland. En del som har helt egna behov som behöver beaktas i beslutsfattandet.
Finlands öar
Finland har ungefär 500 bebodda öar. Med öar avses här öar utan fast vägförbindelse.
I Åboland bor det cirka 3500 personer på öar utan fast vägförbindelse.
På de Åboländska öar som inte nås med landsvägsfärja bor det cirka 500 personer året om.
I hela Finland finns det cirka 80 000 personer som bor på öar eller i områden där vattenområden splittrar geografin.
Monica ForssellTemanätverket Habitability finansieras av Arbets- och näringsministeriet. EU. Målet med projektet kan sammanfattas så här: Skapa ett nätverk för Finlands skärgårdsområden, lansera ett verktyg för analys av öars bobarhet och samla fakta om öarna. Eller så här: Stärka skärgårdssamhällena och på sikt öka öarnas dragningskraft och inflyttningspotential.
Projektet som kom i gång i början av februari med ett första möte för över hundra deltagare från olika skärgårdsdelar i Finland, har en budget på 250 000 euro. Projektets aktiva tid är två år men strävan är att ett fungerande nationellt nätverk på gräsrotsnivå lever kvar efter det.
Habitability-nätverket
Tvåspråkigt nätverk för alla Finlands skärgårdsdelar. Även insjöområdena.
Huvudman för nätverket är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.
Samarbetsparter är 12 leaderföreningar från landets skärgårdsområden samt föreningen Finlands öar (Föss).
Leader är en verksamhetsform som finansieras av EU, staten och kommunerna för att utveckla landsbygden.
Budget: 250 000 euro.
Det är fint att människor med barn vågar flytta ut till skärgården. En del av oss talar svenska, andra finska, människor är vi alla och utan människor blir skärgården ett sommarparadis utan service.
Män som Sven, det måste vi ha mera av och inga finskspråkiga barnfamiljer eller företagare. Ordentliga språkkrav behövs och skarpa språktullar vid färjorna så att skärgården kan stå tom! Bra Sven att du är allert och med i tiden. Tack!
Ett steg mot förfinskningen av vår svenskspråkiga skärgård. Om man som finskspråkig familj flyttar ut till skärgården så borde nog respekten för svenskan beaktas.