Tolppanens stolpskott gav oss en sexdebatt
Våren 2016 stängdes riksdagsledamoten Maria Tolppanens blogg.
Orsaken var dess rasistiska ton, vilket hon själv kommenterade i tidningen Ilkka-Pohjalainen (14.4.2016) med att hon inte har skrivit något alls som hon anser rasistiskt.
”Jag är alldeles mållös, här kommer jag hem från utlandet och möts av ett sådant här besked” säger hon i intervjun till Seinäjokiregionens starka nyhetsorgan.
Hon var då andra periodens riksdagsledamot, första gången invald i riksdagen 2011. Hon var också sannfinländaren som bland annat hade skrivit att hon helst vill se möjligast få människor med invandrarbakgrund på Vasa torg.
Några månader senare byter hon parti.
Hon tas in i den socialdemokratiska riksdagsgruppen och intervjuas i Helsingin Sanomat (23.6.2016) om sina invandrarkritiska inlägg.
I den intervjun säger hon att hon hoppas att hennes SDP-kolleger förstår att hon ångrar sina tidigare uttalanden, att de inte längre motsvarar hennes värderingar och att hon ber om förlåtelse för de skriverierna.
Hösten 2021 har ursäkterna låtit vänta på sig.
Nu var det en insändare i Vasabladet och Ilkka-Pohjalainen hon skrev.
Hon hade reagerat på nyheten om att det förekommer så mycket sexuella trakasserier i skolvärlden, och att flickor i Vasaskolor var extra utsatta.
Hennes råd till föräldrar och unga kvinnor var följande:
”Till flickorna är det också bra att berätta hur naturen fungerar. Till exempel vilken klädsel som kan ge fel signaler till det motsatta könet.” (Tolppanen i Vbl 28.9.)
När Hufvudstadsbladet frågar (30.9) om hon förstår varför insändaren orsakat en sådan debatt svarar hon:
”Förstås, eftersom det här satans folket är så bra på att missförstå saker. De säger att jag skuldbelägger offren, men det gör jag inte! Jag är på kvinnans sida, det är självklart att man inte får röra kvinnor.”
Det är ingen idé att argumentera emot hennes rör-inte-kvinnor-inställning. Hade hon sagt att ”rör bara, sexuella trakasserier är okej” hade debatten förts i andra rum än i de massmediala.
Men det handlade ju inte om det. Debattstormen handlar om att hon anser att flickor eller kvinnor ska anpassa sin klädsel, inte få välja vilken klädsel de vill.
Tolppanens SDP-kolleger denna gång, den socialdemokratiska fullmäktigegruppen i Vasa, har i ett uttalande (Vbl 7.10) tagit avstånd från sin ordförandes inlägg, men ger henne inte några repressalier.
Till exempel Svensk Ungdom i Österbotten har krävt hennes avgång.
När en stadsstyrelseordförande eller förtroendevald överlag uttalar sig är hen också en representant för beslutsfattare, en folkvald, någon som ska vara en förebild.
Maria Tolppanen har enligt flera debattörer förbrukat den rätten med sina åsikter som kastar skuldens skugga över offren till sexuella trakasserier, i stället för att skuldbelägga förövarna.
Hennes ursäkt låter som sagt vänta på sig. Det kastar i sin tur en skugga inte bara över henne, utan över hennes parti, vilket borde få självaste partiordförande att reagera.
I ett något bredare perspektiv har hennes insändare ännu en gång synliggjort hur synen på jämställdhet fortfarande är mycket snäv i vårt samhälle.
Det känns otänkbart att någon skulle få till stånd en debatt av den här decibelgraden kring pojkars klädsel, om urringningar, tajta jeans eller hängande byxlinningar som lämnar halva baken synlig.
Nej, avsikten är inte att den diskussionen borde föras.
Avsikten är att påminna om att klädseln inte är en kod som ger någon annan tillåtelse att röra ens kropp.
Den här texten skrivs på Internationella flickdagen, som sedan 2012 har firats den 11 oktober. FN:s generalförsamling stiftade dagen för att uppmärksamma flickors särskilt utsatta situation.
I nyhetsrapporteringen under måndagen kunde vi förfäras över barnäktenskap, över att tiotals unga flickor precis varje dag dör i förlossningar, över hur flickors och kvinnors rättigheter kränks på olika håll i världen.
Men vi ska inte göra det enkelt för oss och tro att allt står rätt till i vårt eget samhälle.
Vi har all orsak att få stopp på stolpskotten som direkt eller indirekt skuldbelägger de unga tjejerna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.