Tjällossning kan leda till värre skador på vägarna än i fjol
Tuffa höst- och vinterförhållandena samt den stora mängden smältvatten kan betyda en svårare tjällossning i Egentliga Finland än i fjol.
Oktobers rikliga regn gjorde att grusvägarna var rejält blöta då de frös i slutet av november.
Därför kan det på grusvägar, förutom i vägytan, även uppstå tjälskador i vägkroppen. Därför lönar det sig att förlägga tunga transporter antingen före eller efter tjällossningen.
Dessutom orsakade regn mellan frostperioderna i februari mycket skador på vägbeläggningarna i södra Finland.
Anpassa körhastigheten
Mjuka ställen, hål och upphöjningar i vägkroppen, som tjälskadorna orsakar, gör det svårare för alla som rör sig på grusvägarna.
Ytliga tjälskador syns på grusvägarna som ett mjukt eller gyttjeaktigt ytskikt. Väganvändarna ska anpassa sin körhastighet till den nivå som förutsätts vid tjällossning.
Vädret påverkar vägarna
Hur svår tjällossningen blir beror ändå mycket på vädret under våren. Till exempel kan torrt och soligt väder och nattfrost underlätta väglaget.
Det bästa för beläggningar skulle vara att vintern byter till vår tydligt och snabbt, då även nödvändiga reparationer skulle lyckas bäst.
– Det kan ställvis förekomma ytliga tjälskador på grusvägarna innan tjälskador vanligtvis uppstår i vägkroppen. Även perioden med ytlig tjällossning torde bli lika problematisk som perioden med tjällossning i vägkroppen. Detta beror på att vägarna inte smälter i samma takt på soliga och skuggiga vägavsnitt, säger Jarkko Pirinen , sakkunnig inom underhåll av landsvägar vid Trafikledsverket.
På grund av tjällossningen införs viktbegränsningar på vägarna årligen. I år förväntas samma riksomfattande läge som år 2020–2021, det betyder cirka 2 000 kilometer viktbegränsade vägar.
Endast små olägenheter för förbindelsefartygstrafiken
I vinter har isläget varit ganska lätt. I Skärgårdshavets och västra Finska vikens skärgårdsområden har det beroende på området funnits 10–30 cm tjock fast is och jämn is.
Skiftet har varit öppet hela vintern. I östra Finska viken har det funnits 20–50 cm tjock fast is och längre ut 2–25 cm tjock och tät drivis.
Förbindelsefartygstrafiken har i regel skötts med förbindelsefartyg enligt vintertidtabeller. Islossningen förväntas inte orsaka betydande besvär för förbindelsefartygstrafiken.
Variationer i vattenståndet och rörliga isfält kan tidvis störa landsvägsfärjtrafiken särskilt på färjplatserna i Insjöfinland. På färjplatserna i havet förväntas vattenståndet inte orsaka störningar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.