Tillbaka till 50-talet i Sagalundmuseet i Kimito
Både 1950-talets traktorer och bilar fanns utställda, och från Pargas kom Staffan och Jaana Sundström i sin Moskvich 1953. Falla gård i bakgrunden.
Årets ”Sagalund lever” (lördagen den 30 juni) fick många av sucka förtjust – och nostalgiskt.
Det fanns hur mycket som helst ”äkta vara” från 1950-talet som var dagens tema. Traktorer och bilar blev mycket beundrade och väl igenkända. Inne i Falla-gårdsbyggnaden upptäckte Solveig och Ralf Grönroos i rummet med 50-talsinredning detaljer som de kände igen, bland annat en låda med vattenfärger.
– Och tänk, här i bokhyllan står en singel av Robertino, precis samma skiva som jag själv fick, sade Solveig Grönroos.
I Vreta skola fick barnen bland annat tillverka hattar enligt Elsa Beskows ”blomstersaga”. I museiparken fanns möjlighet att skriva med stålpenna doppad i bläck, så som alla skolbarn måste göra på 50-talet.
Vackra klänningar, minnesböcker och en del annat fanns utställt i Sagalundgården, och flera volontärer var 50-talsklädda, till exempel Ida Hallantie.
– Om jag känner mig fin? Visst gör jag det, men den här klänningen gör på nåt vis att det känns som om jag skulle vara någon annan, sade hon.
Spritsar, hemgjord glass, Rexkaka och hotdogs fanns det, liksom musik, och Kimitofilmen från 50-talet visades nonstop.
Ungefär 450 personer besökte ”Sagalund lever”, av dem var 150 barn, något som gjorde museichef Li Näse glad.
Just så här såg vattenfärgerna ut förr, konstaterade Ralf och Solveig Grönroos då de bekantade sig med Fallas 50-talsrum.
Johanna Jensen gjorde snabbt en hatt enligt modell maskros i Elsa Beskows ”blombok”, med Margareta Sjöholm som lärare.
Ida Hallantie fick lite ont i fötterna av sina 50-talsskor.
Helena Pohjavirta passade på att testa hur stålpennan kändes i handen. Iiris Lyra t.v. blev intresserad av kalligrafi då hon utbildade sig till dekoratör. Dagens barn har svårt att forma bokstäverna, säger hon.
Estlandssvenskar på besök, från Aibolands museum i Hapsalo, fr.v. Ruud Kamarik, Aili Umda, Anu Mätlik, Enu Smoslova och stående Anu Raagmaa, intendent vid museet. Vi vill gärna samarbeta med andra museer, säger hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.