Mikael Heinrichs 31.07.2024 05:00

Problemen med parkeringsplatserna i anslutning till småbåtshamnen i Kirjais, där mellan tio och femton parkeringsplatser som hyrs ut av Raoul Bergqvists dödsbo helt eller delvis ligger på statlig mark, har enligt flera inblandade fått oskäligt mycket publicitet.

Enligt andra har man tagit fasta vid helt fel saker.

Efter förra sommarens olycka, där en varubil välte på grund av olämpligt parkerade bilar, ordnades ett möte mellan Pargas stads turismenhet, markägarna, NTM-centralen och byaföreningen med syfte att få ordning på situationen.

I dagens läge trängs ändå hundratals bilar på området, både de omkring 30 statliga platserna som är avgiftsfria och de cirka 120 privata platserna.

Arkiv/Mikael Heinrichs

Behovet av ytterligare parkeringsplatser finns – och enligt dödsboets representant George Bergqvist vill dödsboet fortsätta diskussionerna om att utveckla området med NTM-centralen.

Tillandningen lyfts fram som en aspekt

En annan aspekt som också spelar in är tillandningen. Det handlar om tidigare vattenområden, som främst genom landhöjning, blivit markområden.

Enligt Lantmäteriverkets fastighetsregister ligger en betydande del av den privata småbåtshamnen och parkeringsområdet i anslutning till den på tillandning som ägs av vattenområdets ägare.

Kirjais fiskelag är den största ägaren av vattenområdet i fråga. Tillandningen har aldrig lösts in av dödsboet.

Det är andra tider i dag

Enligt Kalle Björklöf, långvarig köpman i butiken i Kirjais och med ett närmare 50-årigt perspektiv på livet i byn, har man hos fiskelaget dokument som styrker överenskommelsen kring småbåtshamnen mellan fiskelaget och Raoul Bergqvist från början av 1990-talet då småbåtshamnen byggdes.

Björklöf menar att livet sannerligen ändrat i byn sedan 1970-talet. 1992 löste staten in mark för den nya förbindelsebåtsbryggan på den östra udden i Kirjais.

På den tiden borrades det också en brunn i skogen för att få vatten till en ismaskin för fiskarnas bruk ute på udden. I dag används inte den längre, yrkesfiskarna har lämnat den här hamnen, men trafiken är däremot livligare än någonsin. Samtidigt är bilarna större än förr. Dimensioneringarna som gjordes då håller inte längre i dag.

För 110 år sedan, åren 1914 och 1915 då storskiftet genomfördes också i Kirjais, gick strandlinjen på ett helt annat ställe än den gör i dag. Landhöjningen har varit betydande inne i Österviken.

Privat

Färre än hundra inlösningsprocesser per år i Egentliga Finland

Petri Lukin som är ansvarig för inlösnings- och värderingsprocesser för södra Finlands del vid Lantmäteriverket, konstaterar att tillandning inte skiljer sig från andra markområden då det kommer till rättigheter.

Han är inte bekant med det aktuella fallet, men är den som ringer upp då ÅU lämnar ett ringbud hos Lantmäteriverkets presstjänst. Han svarar på frågorna ur ett mer allmänt perspektiv.

– Det är endast markägaren som har rätt att göra ingrepp på och hyra vidare mark. I regel ska förstås tillandningen i så fall lösas in, men ingen får olovligt göra några som helst ingrepp på tillandningsområden. Man kan inte erövra tillandningen, menar Lukin.

Det kan handla om riktigt stora arealer

Lukin har inte själv varit verksam i Egentliga Finland, men vet ändå av erfarenhet från Esbo skärgård att det kan handla om stora markområden som består av tillandning.

– Vid kusten kan tillandningen vara betydande. Jag gjorde själv min förrättningskarriär i Esbo och det är inte alls ovanligt att tillandningen kan vara upp till en halv meter i höjd räknat från storskiftets tider. Det kan med andra ord handla om riktigt stora arealer. Särskilt i Sommarskärgården i Esbo är marken värdefull, vilket också kan leda till tvister. Då man vill bygga ut, gäller det att se till att äga marken – och där brukar man börja med att begära tillstånd av vattenområdets ägare och sedan lösa in tillandningen.

Då Lukin kollar i statistiken för fjolåret konstaterar han att det under 2023 slutfördes sammanlagt 165 tillandningsförrättningar i västra Finland.

I den siffran ingår förutom Egentliga Finland också Birkaland och Satakunta.

– I Egentliga Finland är siffran för fjolåret 78 förrättningar, året innan var de 86. Den här typen av förrättningar går hand i hand med fastighetsmarknaden och strax efter coronatiden var antalet som störst.

Kan vem som helst lösa in tillandningsområden?

– Nej. I praktiken kan man inte lösa in tillandning hos grannen. Det är fastigheten som angränsar till tillandningen som har rätt att lösa in marken.

– Det förekommer en del gränsfall, där det kan vara svårt att helt otvivelaktigt slå fast vilken fastighet som har rätt att lösa in tillandningen vid vikar och då det rör sig om vinklade tomtgränser.

Uppdaterad klockan 17.48 med en korrigering. Protokollet över överenskommelsen mellan Kirjais fiskelag och Raoul Bergqvist finns hos fiskelaget, man letar inte efter det.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln