Till den här skolan i Sverige köar över 2 000 barn för att få ta del av kärlek och gränser på finländskt vis
När den framgångsrike riskkapitalisten Ulf Jonströmers söner skulle börja i skolan i Mariefred i Sverige klassades den kommunala skolan i Mariefred som en normalgod svensk skola. Problemet var bara ett en normalgod svensk skola år 2009 hamnade under genomsnittet sett till PISA-resultaten.
Jonströmer som ville ge sina söner de bästa möjliga framtidsförutsättningarna fick en idé om att starta en friskola som kunde skapa de förutsättningarna. Då riktade han blickarna mot Finland, lyfte luren och ringde till Vasa övningsskolas rektor Nina Lidfors.
Feta rubriker i ÅU
Lidfors hade redan tackat ja till en tjänst som rektor för S:t Olofsskolan i Åbo när Jonströmer ringde i mars 2009 och frågade om hon kan tipsa om någon finländsk pedagog som kan bygga upp en friskola i Sverige.
Men i stället nappade hon själv på erbjudandet om att driva den förestående Gripsholmsskolan.
– Jag glömmer aldrig när jag gick upp till den tidigare skoldirektören i Åbo. Han blev riktigt grå i ansiktet, stackaren. Jag gömde mig på sommarstugan i Nådendal där vi hade tänkt bosätta oss. Min man köpte ÅU där det på första sidan stod ”Rektor rymde till Sverige”. Det var ett svek gentemot Åbo men jag har aldrig ångrat det.
Kristoffer NöjdUnder åren i Vasa övningsskola insåg Lidfors att en skolas atmosfär och hierarki sitter i väggarna och att förändring lätt skapar motsättningar på sådana ställen.
– Eftersom jag inte nådde fram med det jag ville i Vasa började jag tänka på hur det skulle vara om man fick vara med från början och ange tonen för en skola. Då skulle det kanske bli den skola jag vill ha. Jag hade ju alltid drömt om att starta en skola från början. Därför var det ganska lätt att tacka ja även om det var ett kliv ut i det okända.
Började med 40 barn – nu står över 2 000 i kö
Nu 15 år senare sitter Nina Lidfors i ett rum i ett stenhus i Mariefred. Från fönstret ser man Gripsholms slott på andra sida viken.
Gripsholmsskolan ligger naturskönt belägen vid Mälarens strand i centrala Mariefred, mellan slottet och naturreservatet Hjorthagen där man brukar säga att kungens dovhjortar strövar omkring. Skolområdet förvaltas av Gripsholms slott.
Det speciella med skolgården som är otroligt vackert belägen är att den nästan helt saknar fasta lekredskap.
– Slottet vill ha oss här för att vi är bra hyresgäster. Men de vill inte att det ska märkas att vi är här. Och med 600 elever är slitaget ganska stort.
När Gripsholmsskolans första läsår skulle börja i augusti 2009 hade man orangeriet på Jonströmers villa Gripsnäs intill som skolhus men ingenting annat. Och 40 elever i kö.
– Det var tjugo stycken i förskoleklassen, tio på årskurs ett och tio på årskurs två. Här är det förstå året, säger Lidfors och visar ett inramat fotografi på väggen. Det är häftigt att följa dessa barn från att de är sex år tills de far vidare till gymnasiet.
Om någon hoppades att det skulle bli en elitskola var det ju tur att de hittade oss från Finland som står med fötterna på jorden.
I dag har skolan med ledorden ”Hjärna, hjärta, hälsa” och en finländsk pedagogik en kö på drygt 2 000 elever trots att man inte sätter ett enda öre på marknadsföring.
– Vi lever på vårt rykte. Jag tror att hemligheten är att alltid vara ärlig. Om någonting inte finns här ska vi inte gå ut med det. Och gör man fel så står man för det.
Till ärligheten hör också att man följer kön och behandlar alla lika fast. Man kan inte köpa sig eller smöra sig till en plats.
Har din skola stämpel som elitskola?
– ”Det är som en sekt” säger de som är sura på oss när flaggor hissas och sånger sjungs. Men det är ingen snobbskola trots att det var rädslan i början. Det är en helt vanlig skola. Om någon hoppades att det skulle bli en elitskola var det ju tur att de hittade oss från Finland som står med fötterna på jorden.
Lidfors tycker dock det är synd att skolan inte har några invandrarelever för stunden.
– Men vi följer vårt kösystem och den kategorin föräldrar är kanske inte medvetna om att man måste sätta barnen i kö när de föds.
Kristoffer NöjdEn annan orsak till framgången tror hon är de finländska lärarna. En del av Gripsholmsskolans strategi är att rekrytera i första hand i finländska lärare. Av skolans 35 ordinarie lärare är 14 finlandssvenskar.
– Jag tycker att den finländska lärarutbildningen är så bra, lärarna är stolta över sitt rykte och ställer något högre krav.
LÄS OCKSÅ
Lärarna Mats från Ekenäs och Fanny från Rosala stortrivs i svensk friskola – ”Man känner sig uppskattad”Lidfors påpekar att det finns jättebra lärare i Sverige också.
– Det jag gillar med Sverige, svenska lärare och friskolor är att man får känna den där glädjen, man får skämta och ändå vara seriös. Det blir en bra blandning av den finska noggrannheten och den svenska lättsamheten. Jag har hela tiden talat om att hitta balansen mellan kärlek och gränser. Den finns också i Finland. Många tror att den kommer av sig självt men man måste jobba medvetet för det. Man måste börja ganska hårt och sedan lösa tyglarna efter hand. Det är ofta de stränga men rättvisa lärarna man kommer ihåg.
Har du dåligt samvete för att du rekryterar bra lärare i Finland?
– Nej, jag tror de räcker till ändå. Många flyttar också tillbaka många erfarenheter rikare och bär med sig nyttig information och kunskap.
På Gripsholmsskolan ligger lärarnas löner strax över medeltalet för fackliga löner men inte på de högsta lönerna. I stället har klasserna aldrig mer än 24 elever.
Dessutom har man dragit ner undervisningsskyldigheten så att klasslärarna ligger på 22 timmar i veckan. Lärarna är också friställda alla lov och äter lunch gratis.
Lidfors som vill att tiden ska sättas på eleverna förespråkar också minsta möjliga dokumentation, något som många lärare i Finland antagligen gärna skulle skriva under.
– Jag brukar säga till lärarna att ta den korta varianten. Jag tar sedan smällen om det behövs.
Större intresse i Finland
Trots att Gripsholmsskolan är välkänd lokalt väcker den som fenomen större nyfikenhet i Finland.
– Kanske tycker man i Sverige att inte lillebror ska komma och säga hur man ska bedriva en skola här. Man tittar hellre på andra länder.
Åbo Akademi hade planer på en lärarutbildning i Strängnäs, kommunen dit Mariefred hör. I december meddelade ÅA dock att man avlutar planeringsarbetet eftersom ”det inte är ändamålsenligt att satsa mer resurser på en utdragen uppstartsfas”.
– Det intressanta var att det inte var vi som initierade det. Men anledningen att Åbo Akademi kontaktade Strängnäs kommun var väl ändå att vi fanns här. Strängnäs utmärker sig inte som någon speciell skolkommun i övrigt, säger Lidfors.
– Tanken var att Strängnäs kommun skulle hålla i det och vi skulle fungera som övningsskola. Det sade jag ja till. Vi skulle ha kunnat göra ett ännu större avtryck i Sverige genom att utbilda svenska lärare enligt finsk modell. Det var långtgående planer men jag iakttog det mest från sidan. Jag vet inte vad de strandade på men på de möten jag var med om verkade som att den ena parten inte riktigt visste vad den andra pratade om. Det är så stor skillnad i tänket inom våra skolvärldar. Men vi var beredda att låta dem mötas. Det hade varit ett lyft för vår skola och för Sverige.
”Jag har bevisat att det går”
En svensk friskola är en skola som drivs av en annan huvudman än kommun, region eller stat. Friskolorna är skattefinansierade och tilldelas en så kallad skolpeng men får inte ta ut avgifter.
Som rektor för en friskola har Lidfors ansvar för precis allting.
– Jag kan inte ringa till någon kommun. Och allt ska rymmas i budgeten. Men jag har velat bevisa att det går att leva på skolpengen. Många tror att det öses extra pengar över skolan för att Ulf är knuten till den. Men så är det inte. Det handlar om prioriteringar. Men det blir heller ingenting över.
Att Jonströmer är en riskkapitalist var ett stort problem i början för föräldrar och journalister.
– Men jag sade till Ulf att om det här ska vara en vinstdrivande skola så ställer jag inte upp. Han trodde ju att lärare jobbar åttatimmarsdagar och har sex veckor semester. Så vi har brutit arm flera gånger.
Nina Lidfors lovade Jonströmer tio år men är nu inne på sitt och skolans femtonde.
– Jag tycker på ett sätt att jag har uppfyllt det jag lovade och nått dit jag vill nå. Under åren jag har kvar gäller det att underhålla det. Jag har bevisat att det går att ha den skola jag har drömt om.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.